Jag t\u00e4nkte idag b\u00f6rja att prata om en av de vanligaste f\u00f6rekommande teorierna inom beteendeekonomi, Confirmation Bias<\/em> eller Konfirmeringsbias<\/em>. Konfirmeringsbias \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r v\u00e4ldigt vanligt inom b\u00f6rsen och aktiehandel. F\u00f6r att forts\u00e4tta temat som p\u00e5b\u00f6rjats tidigare s\u00e5 \u00e4r detta, enligt mig, en av de viktigare kognitiva biaser att k\u00e4nna till.<\/p>\n En f\u00f6renklad beskrivning av konfirmeringsbias \u00e4r att en person tenderar att leta efter information, tolka informationen och anv\u00e4nda denna f\u00f6r att bekr\u00e4fta sina tidigare \u00e5sikter eller id\u00e9er om n\u00e5got. Detta \u00e4r ett vanligt \u00e5terkommande \u00e4mne inom b\u00f6rsv\u00e4rlden. M\u00e4nniskor tenderar att tolka information om sina innehav, b\u00e5de bra och d\u00e5lig information, med en tidigare subjektiv \u00f6vertygelse.<\/p>\n \n Fr\u00e4mst f\u00f6rs\u00f6ker m\u00e4nniskor att leta efter information som bekr\u00e4ftar dennes tes om ett innehav ist\u00e4llet f\u00f6r att leta efter information som mots\u00e4ger det. \u00c4r du exempelvis l\u00e5ng ett oljebolag, s\u00e5 letas det bara efter positiva nyheter om exempelvis oljepriset.<\/p>\n Forts\u00e4ttningsvis \u00e4r det vanligt att personer tolkar nyheter och information p\u00e5 ett s\u00e4tt som underst\u00f6djer den tidigare \u00e5sikten. Ett exempel \u00e4r personer som h\u00e5ller p\u00e5 tv\u00e5 olika hockeylag och tittar p\u00e5 en och samma repris p\u00e5 en sekvens. Personerna kommer att se sin egen bild p\u00e5 situationen, en bild som favoriserar ett beslut som gynnar sitt lag.<\/p>\n Slutligen s\u00e5 \u00e4r det vanligt att negativa nyheter som uppkommer antingen helt ignoreras eller tas mindre seri\u00f6st. M\u00e4nniskor tenderar att aktivt hitta anledningar till att negativa nyheter inte \u00e4r av samma vikt f\u00f6r situationen som positiva. Exempelvis en analys gjord av en entitet viftas bort med tanken “det \u00e4r bara baisse, dom har fel – jag har r\u00e4tt”.<\/p>\n Konfirmeringsbias \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande i grupperingar kring en enskild aktie. I dessa fall kan konfirmeringsbiasen bli \u00e4n starkare eftersom personer med liknande niv\u00e5 av konfirmeringsbias diskuterar och argumenterar med varandra. F\u00f6r att st\u00e4vja detta kan det vara bra f\u00f6r den enskilde personen att f\u00f6rs\u00f6ka leta efter s\u00e5 mycket information och data som mots\u00e4ger dennes teorier om n\u00e5got.<\/p>\n N\u00e4sta del jag t\u00e4nkte diskutera \u00e4r Anchoring <\/em>eller Ankring<\/em>. Detta \u00e4r en teori som kortfattat handlar om att m\u00e4nniskor tenderar att knyta sina tankar om n\u00e5got till en satt referenspunkt. Dessa tankar \u00e4r n\u00e5got som uppkommer \u00e4ven fast det inte finns n\u00e5gon logisk backning i tankes\u00e4ttet.<\/p>\n I finansv\u00e4rlden kan detta exempelvis visa sig genom aktiepris. Aktie A har handlats p\u00e5 100 kronor, nu st\u00e5r den i 50 kronor – “den borde ju handlas i 100 igen?”. Tankeg\u00e5ngarna h\u00e4r \u00e4r helt utan n\u00e5got fundamentalt st\u00f6d. I detta exemplet kan Aktie A tidigare haft en bra period, d\u00e5 aktiekursen g\u00e5tt upp fr\u00e5n 10 kronor till 100 kronor. Men nu har n\u00e5got radikalt f\u00f6r\u00e4ndrats i bolaget, exempelvis s\u00e5 har de tappat en av sina absolut st\u00f6rsta kunder. Detta leder till att kursen halveras. Trots detta s\u00e5 “f\u00e4ster” m\u00e4nniskor priset kring niv\u00e5er som aktien tidigare handlats i och tror d\u00e4rf\u00f6r att aktien \u00e4r felprissatt.<\/p>\n I ett experiment som gjordes av Drazen Prelec och Dan Aeiry p\u00e5 MIT \u00e5r 2006 s\u00e5 var detta fenomen v\u00e4ldigt tydligt. Deltagarna skulle deltaga i en auktion som inneh\u00f6ll en vinflaska, ett anteckningsblock och en tr\u00e5dl\u00f6s mus. Sakerna visades upp och beskrevs av forskarna ing\u00e5ende och detaljerat hur bra dessa var. Studenterna bads sedan skriva ner de tv\u00e5 sista siffrorna i sitt personnummer. Om dessa var 88 s\u00e5 var priset 88$ p\u00e5 en flaska vin, om de sista siffrorna var 11 s\u00e5 var priset 11$ och s\u00e5 vidare.<\/p>\n \n Efter dessa studenter skrivit ner det p\u00e5hittade priset, s\u00e5 skulle de sedan buda p\u00e5 sakerna. Vad som visades var att personer med h\u00f6gre siffror i personnumret bj\u00f6d upp till 346 procent mer f\u00f6r sakerna \u00e4n personer med l\u00e5ga nummer. Exempelvis f\u00f6r den tr\u00e5dl\u00f6sa musen s\u00e5 betalade personer med 80-99 i slutet av sitt personnummer i snitt 26$ medan personer med 00-19 i slutet betalade i snitt 9$.<\/p>\n Har du varit med om n\u00e5gon av detta? Kommentera g\u00e4rna!<\/p>\n Ni hittar mig p\u00e5 Twitter under @NordnetAxel<\/a> samt axel.karlsson@nordnet.se<\/a><\/p>\n Trevlig helg!<\/p>\n MVH Axel<\/p>\n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Confirmation Bias Jag t\u00e4nkte idag b\u00f6rja att prata om en av de vanligaste f\u00f6rekommande teorierna inom beteendeekonomi, Confirmation Bias eller Konfirmeringsbias. Konfirmeringsbias \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r v\u00e4ldigt vanligt inom b\u00f6rsen och aktiehandel. F\u00f6r att forts\u00e4tta temat som p\u00e5b\u00f6rjats tidigare s\u00e5 \u00e4r detta, enligt mig, en av de viktigare kognitiva biaser att k\u00e4nna till. En f\u00f6renklad […]<\/p>\n","protected":false},"author":40154,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"ghostkit_customizer_options":"","ghostkit_custom_css":"","ghostkit_custom_js_head":"","ghostkit_custom_js_foot":"","ghostkit_typography":"","_coblocks_attr":"","_coblocks_dimensions":"","_coblocks_responsive_height":"","_coblocks_accordion_ie_support":"","footnotes":""},"categories":[4050],"tags":[],"class_list":["post-25312","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-investeringsstrategi"],"acf":[],"all_images":[],"acf_post_excerpt":"En forts\u00e4ttning i f\u00f6ljetongen inom beteendeekonomi och hur det p\u00e5verkar b\u00f6rsen. I detta inl\u00e4gg diskuteras vad konfirmeringsbias och ankring \u00e4r. Detta \u00e4r del 2.","acf_episode":null,"acf_podcast_time":null,"youtube_id":null,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nordnet.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25312","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nordnet.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nordnet.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nordnet.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/40154"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nordnet.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25312"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.nordnet.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25312\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":70955,"href":"https:\/\/www.nordnet.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25312\/revisions\/70955"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nordnet.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25312"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nordnet.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25312"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nordnet.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25312"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}],"author_decoded":""}}Anchoring<\/h2>\n