Frida Bratt
Spararna har under turbulensen satt in pengar i företagsobligationsfonder. Men de kan vara mer riskfyllda än spararen tror. Sprids en kreditoro som skapar ett säljtryck blir det spararna som sitter kvar med svarte petter.
I februari, när coronaoron började spridas på marknaderna, sattes nästan 3 miljarder kronor in i företagsobligationsfonder. Företagsobligationsmarknaden är en marknad som länge befunnit sig i en strukturell tillväxt, tack vare låga räntor och hårdare regleringar av bankerna vilket får fler företag att istället välja att finansiera sig på kapitalmarknaden. Och så, förstås, ett stort intresse från investerare som vill försöka få lite högre avkastning än i statspapper. Under fjolåret gick företagsobligationsfonderna bra och i början av året såg det fortsatt ljust ut, eftersom en mjuklandning i konjunkturen i kombination med låga räntor skulle kunna ge ett bra klimat för krediter. Totalt har svenskarna nu 180 miljarder kronor investerade i företagsobligationsfonder.
Men nu kan läget ändras ganska dramatiskt.
Kredit- och likviditetsrisk
Det finns i princip tre stora risker när man tittar på företagsobligationsfonden. En ränterisk finns alltid, det vill säga risken för stigande räntor. Den är i nuläget i princip obefintlig. Men två andra risker kan bli riktigt jobbiga i spåren av coronaoron, om det vill sig riktigt illa. Det handlar om dels kreditrisken, dels likviditetsrisken.
Riskerna lär bli synliga först i oljerelaterade bolag. I USA står energisektorn för 10 procent av den amerikanska high yield-marknaden. I Norden finns oljebolagen som bekant framför allt i Norge. Fonden FIRST Nordisk Högränta är en av de fonder som gått allra sämst under de senaste veckornas turbulens, med ett fall på 8,5 procent på en vecka. Fonden placerar till 93 procent i den norska fonden FIRST Hoyrente, vars största innehav alla är mer eller mindre relaterade till oljesektorn.
Men risken är att om det etableras en kreditoro i kanske framför allt Norge så kan den spridas till övriga Norden. Man ska inte måla fan på väggen i onödan. Men eftersom företagsobligationsfonder ibland klumpas ihop med andra räntefonder är det viktigt att poängtera att riskerna är betydligt högre här. Och risken är att coronaoron och oljeprisfallet leder till en mer allmän kreditoro som slår mot likviditeten.
Kan skapa säljtryck
Börjar en kreditoro att sprida sig kan den leda till ett säljtryck. Då kan förvaltarna tvingas sälja av de värdepapper som har hög likviditet, vilket oftast är de mindre riskfyllda investment grade-obligationerna, medan det om det vill sig illa kanske inte finns någon köpare till de mer riskfyllda high yield-obligationerna (även kallade skräpobligationer). Men risken är att det för spararen inte varit särskilt tydligt hur riskfyllda obligationerna och fonden i slutändan är, eftersom deras volatilitet inte kan mätas om likviditeten i dem är låg och de inte omsätts så ofta.
Morningstars riskklassificering av fonder utgår från fondens standardavvikelse. Men om ett värdepapper har så hög risk att det inte omsätts så resulterar det inte i någon volatilitet. På så sätt kan risken i en företagsobligationsfond se ut att vara lägre än den är. Och det kan visa sig först om det blir ett säljtryck i fonderna.
Dessutom är det inte alltid tydligt från fondbolagens sida hur mycket de investerar i high yield respektive investment grade. ”Fonden investerar huvudsakligen i obligationer med god kreditvärdighet” kan det heta, vilket ju är en rätt luddig formulering. Det kan ju betyda att det finns 20 eller 30 procent investerat i high yield.
Exponering mot fastigheter
Får vi ett stort nedställ i konjunkturen är det bra att vara medveten om att den svenska företagsobligationsmarknaden till stor del är exponerad mot fastigheter. Går vi mot ett sämre konjunkturläge kan det förstås i förlängningen påverka den fastighetssektor som fullkomligt rusat de senaste åren.
Men det är inte säkert att något av detta syns förrän det verkligen smäller. I aktiekurser syns utvecklingen i enskilda bolag direkt. Så är inte fallet vad gäller obligationer i företagsobligationsfonder.
Jag tycker att man som sparare ska vara medveten om att en företagsobligationsfond är något annat än en ”vanlig” räntefond. Jag tycker inte man ska placera pengar här man ska ha inom tre år. Dessutom tycker jag man ska kolla upp sin företagsobligationsfond – hur mycket investeras egentligen i high yield?
Hur resonerar du?
/Frida
