Riskerna med Riksbankens penningpolitik

Riksbankens räntechock

Riksbanken meddelade torsdagen den 12 februari att de sänker reporäntan till – 0,1 procent. Därtill presenterades kvantitativa stimulanser i form att stödköp av statsobligationer för ett nominellt belopp av 10 miljarder kr. Anledningen till att man vidtar denna åtgärd är att skapa ytterligare stimulanser genom att kapital frigörs när Riksbanken köper svenska statsobligationer, som annars hade köpts av någon annan. Räntan sjunker då ytterligare, vilket ökar incitamenten att använda pengarna till annat som kan vara mer tillväxtdrivande. Enligt Riksbanken stiger inte inflationen tillräckligt snabbt och den svenska ekonomin kommer gynnas genom den ännu mer expansiva penningpolitiken. För många analytiker inklusive mig själv var sänkningen i kombination med obligationsköpen oväntat kraftig. Riksbankschefen Stefan Ingves tog också till det uttalande som funnits hos både ECB och Federal Reserve tidigare: Vi står redo att snabbt vidta ytterligare åtgärder om så skulle behövas. Enligt mitt sett att se det så är Riksbankens lätta penningpolitik riskabel. Landet Sverige mår bra, vi har en acceptabel tillväxt, arbetslösheten sjunker, bostadspriserna är på topp (precis som aktiemarknaden). Det enda som inte lirar är vår inflation som är långt under de två procent som Riksbanken har att styra mot.

Krisränta i en stabil ekonomi

Det är just inflationsmålet som framtvingar dessa extrema åtgärder men faktum är att Riksbanken omöjligen kan påverka det låga olje- och energipriset eller den prispress som finns genom en allt mer global handel. Därför riskerar räntesänkning att bli verkningslös och snarare leda till en ökad risk för nya tillgångsbubblor. Dagens minusränta är anpassad för ett land i kris men Sveriges har en stabil ekonomi och hyggliga framtidsutsikter.

Inflationen är visserligen på fortsatt låga nivåer men konjunkturen är på väg åt rätt håll. Problemet för Riksbanken är bara att den låga inflationen till stor del beror på faktorer som en lägre styrränta inte kan påverka. Enligt statistiken är det främst hushållens konsumtion som hållit uppe den goda tillväxten senaste året.

Dagens unika läge bör stämma till eftertanke och diskussion om  Riksbankens lagstadgade uppdrag om prisstabilitet verkligen bör mynna ut i en målsättning om en inflation på två procent. Den extrem lätta penningpolitiken som just nu drivs i västvärldens ekonomier driver upp tillgångspriser på ett sätt som kan skapa bubblor och i förläningen leda till en ny finansiell kris. Vilka åtgärder finns då att till när krutlagren gapar tomma?

Ökande klassklyftor

Ett perspektiv som få resonerat kring är att räntesänkningen kan leda till ökande klassklyftor. Samhällets mer välbärgade äger normalt sin bostad och har inte sällan en eller flera fritidsboenden. Dessa tillgångar har ofta finansierats med en onödigt hög skuldsättning för att frigöra pengar för investeringar i värdepapper. Denna grupp har också oftast många av de löneförmåner vars förmånsvärde baseras på statslåneräntan, som nu också pressas ned. För denna grupp är dagens extremränta rena bingon. Tillgångspriser fortsätter att skjuta i höjden när finansieringskostnaden dyker.

Traditionella värderingsmodeller blir obsoleta

Ytterligare en aspekt av det nya ränteläget är att de värderingsmodeller som historiskt har lärts ut för att prissätta värdet på tillgångar blir obsoleta. Om analytiker idag skulle tillämpa den verkliga riskfria räntan i dina diskonterade kassaflödesmodeller så blir utfallet att tillgångsvärdena ska skjuta i höjden från dagens redan höga nivå. De flesta inom finansbranschen har redan slutat att göra verklighetsförankrade antaganden om riskfri ränta och sin egen kalkylränta.  Denna situation är något som man aldrig hade kunde föreställa sig. Man kan ställa sig frågan om dagens låga ränta kommer att få fler att genomföra projekt och investeringar som de tidigare sagt nej till (pga. finansieringskostnaden). Min uppfattning är att dessa projekt gör bäst i att ALDRIG genomföras!

Jag är rädd att vi i framtiden kommer titta tillbaka på denna tid och fråga oss: Hur tänkte vi egentligen?

Räntehälsningar
Günther Mårder – som du kan följa på Twitter här.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer.
Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
8 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest gillade
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer
Anonym
Anonym
2015-02-13 12:10

Mycket intressant och bra skrivet!

Anonym
Anonym
2015-02-13 13:11

Väldigt intressant! Jag håller fullständigt med.

Anonym
Anonym
2015-02-13 22:49

Jag applåderar inlägget!

Anonym
Anonym
2015-02-14 11:43

Skönt att läsa att det fortfarande finns folk där ute som har vettet i behåll. Säger någon som (åtminstone i teorin) borde gynnas av detta finansekonomiska vansinnet.

Anonym
Anonym
2015-02-14 15:59

Hej Günther och tack för detta blogginlägg!
Jag undrar om du eller någon annan på Nordnet skulle kunna förklara några av orden som jag (och kanske fler med mig) inte känner till innebörden av (så jag slipper googla på orden…)?
Det gäller incitament, obsoleta och diskonterade kassaflödesmodeller.
Finns det eller kan ni tänka er att göra en ordlista med en del ord som rör ekonomiska ord och termer så att även vi som är “nybörjare” kommer att kunna tillgodogöra oss era “ekonomiska” blogginlägg med mera?
Tacksam för svar här nedan!
Med vänlig hälsning
Lisbeth Söderberg

Anonym
Anonym
2015-02-14 21:14

bra inlägg o håller helt med! Och tack för ett fantastiskt nordnet live gynter, jan och nordnet Men tkr det är rationellt utifrån Ingves att göra detta eftersom hand jobbbeskrivning endast är att hålla räntan vid en nivå så vi inte kommer under 2% och just nu misslyckas han ju kapitalt.. Kanske borde ifrågasätta hur stort ansvar riksbanken har att styra inflation. Borde skrika på vår regering att boosta investeringar ( i fruktansvärt dålig infrastruktur kanske?) istället för att “tvinga” att Ingves att göra sitt jobb. Frågan är väl egentligen när riksbanken och regeringen ska sluta använda medierna för att… Läs mer »

Anonym
Anonym
2015-02-15 20:02

Hej Gunther! Tror att det är här man kan droppa frågor till Sparpodden! Jag lyssnade till en jätte intressant podd i förra veckan från Fondpodden där en förvaltare på Nordea, Mathias Lejon, argumenterade väldigt väl för deras aktiva förvaltning vilket jag vanligtvis inte är någon stor beundrare utav MEN han nämnde två saker om deras aktiva förvaltning som väckte mitt intresse då jag har inte hört de tidigare och vill givetvis höra vad ni pojkar på Nordnet har för åsikt. Det som väckte mitt intresse var att han sa att det är två saker man bör titta på i valet… Läs mer »

Anonym
Anonym
2015-02-17 18:30

Hej Gunter, Med tanke på alla spartips du delat med dig via podden vill jag dela med mig av ett “spartips”. Nu har jag aldrig gjort detta själv utan endast tänkt på det, men det borde funka i praktiken. Nuförtiden erbjuder de flesta gym en veckas provträning. Bor man i en stor/medelstor stad, (ju större stad desto bättre) så finns det en del gym att välja på. I det gymtätaste området i Stockholm finns det t.ex. minst 10 olika gym (lite beroende på hur man väljer att definiera långt/kort avstånd). Säg att samtliga gym erbjuder en vecka provträning i snitt(vissa… Läs mer »