Finwire
Signalerna om en avmattning i världsekonomin har duggat allt tätare sedan sommaren och på senare tid har det även inkommit dyster statistik över den svenska ekonomin. Det har ökat tvivlen på att Riksbanken kommer att få till en höjning kring årsskiftet och fått kronan att försvagas än mer.
Marknaden fick sig en obehaglig överraskning i slutet av september när det tyska inköpschefsindexet för industrin oväntat rasade till den lägsta nivån sedan finanskrisen. Strax därefter inkom även svenskt dito en rejäl bit under förväntan.
Indexet föll till 46,3 från 51,8 månaden innan – den största nedgången sedan finanskrisen och mycket svagare än analytikernas förväntan om 52,0.
“Sammantaget har den svaga globala ekonomin en tydligare inverkan på den svenska tillverkningsindustrin. Svenska industrin går helt enkelt i samma riktning som exempelvis Tyskland”, resonerade Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson i en marknadskommentar.
“Bred nedgång i underindex. Det förefaller som om motståndskraften mot en svagare omvärldskonjunktur har minskat i svensk industri”, instämde Swedbank-ekonomen Knut Hallberg.
Utfallet gav stöd åt Nordeas syn om att Riksbanken kommer få det svårt att uppfylla sin egen prognos om en räntehöjning kring årsskiftet, och banken fick snart ytterligare vatten på sin kvarn i form av en till kalldusch.
Även inköpschefsindexet för tjänsteindustrin föll nämligen under den gräns på 50 som indikerar expansion – till 49,8 från 54,1 månaden innan.
“Detta antyder om svagare tjänstekonjunktur än normalt”, kommenterade Jörgen Kennemar, som är ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.
Redan tidigare under september hade svaga signaler från svensk ekonomi inkommit i form av statistik över arbetslösheten – som oväntat ökade till 7,1 procent i augusti mot en väntad nedgång till 6,3 procent från 6,9 procent.
Ytterligare annat illavarslande tecken kom i början av veckan då kreditinformationsbolaget UC släppte sin månatliga statistik över antalet företagskonkurser – som ökade med 10 procent i september på årsbasis. Därmed bröts trenden med ett minskat antal konkurser de föregående fem månaderna.
Konjunktursignalerna har fått kronan att försvagas. En dollar kostar nu nästan 9,84 kronor – en försvagning på 50 öre på bara 3 månader. Mot euron har kronan på samma tid försvagats nära 30 öre till 10,81.
Mer insyn i hur Riksbanken resonerar kring den senaste tidens svaga statistik kommer förmodligen i den 23 oktober då det är dags för nästa penningpolitiska möte. Dessförinnan har dock den, för centralbanken, viktigaste siffran presenterats – nämligen KPIF-inflationen för september.
