Finwire
Paniken efter Brexit-utfallet blev kortvarig. Den svenska börsen rasade snabbt över 8 procent men sedan inledde de globala aktiemarknaderna en återhämtning och ett stadigt rally. På bara en och en halv månad kan uppgången för OMXS30-index summeras till runt 14 procent. I USA har börserna stadigt klättrat till nya rekordnoteringar, men vad händer nu?
Small- & Midcap gått starkt
Först ett resonemang kring den stora skillnaden mellan börsen i Sverige i förhållande till USA. Trots den senaste tidens uppgång är OMXS30, med de 30 största bolagen, fortfarande -18 procent sedan toppen som noterades våren 2015. För många investerare ser det dock annorlunda ut, åtminstone för den som ägt aktier som klassas in som små- eller medelstora. Där visar det sig att både Small- och Midcap-index noteras till nya toppnivåer, både utan och med utdelningar.
Hur ser då läget ut inför resten av året? Först en brasklapp att följande statistik avser USA-börsen och det förstås inte finns någon garanti att den svenska börsen kommer att röra sig på likvärdigt sätt.
Presidentval positivt statistiskt sett
Som bekant är det i år presidentval i USA och det bjuder normalt sett på en positiv börs sett över hela året. Enligt ett säsongsmönster som baseras på just presidentvalscykeln, uppdelat på de fyra åren under mandatperioden, har september och oktober historiskt bjudit på en svag börs de år själva valet äger rum. Augusti däremot som ofta är en svag månad brukar gå starkt under presidentvalsår. Sedan 1952 har till exempel S&P 500 noterat en genomsnittlig uppgång på 1 procent under månaden.
När augusti är över och många kommer tillbaka till arbetsplatserna brukar det däremot krypa in en svaghet i marknaden, enligt Jeff Hirsch från Stock Trader’s Almanac. Efter en paus i september-oktober brukar börserna därefter ta förnyad fart och avsluta presidentvalsåren positivt.
Säsongsmönster
Att handla enbart efter kalender- och säsongsmönster kan förstås vara vanskligt. Ovan statistik får dock stöd av marknadsstrategen Ryan Detrick vid LPL Financial i flera andra datapunkter. Han har undersökt alla tillfällen när S&P 500 har varit upp med 100 dagar kvar av året. Sedan 1928 har det skett 56 gånger och då varit högre 83,9 procent av dessa tillfällen – med en genomsnittlig avkastning på 4,2 procent resten av året. Ryan Detrick konstaterar att det omvända gäller, om året börjat svagt och är ned med 100 dagar kvar så har index därefter i genomsnitt tappat 2,3 procent och bara varit upp 42,9 procent av åren.
“Med andra ord – en stark inledning på året har historiskt medfört högre priser som avslutning på året och vice versa”, konstaterar Ryan Detrick.
Extra intressant är därför att granska de år som med 100 dagar kvar bjudit på en större uppgång. Vid 40 tillfällen har S&P 500 varit upp mer än 6 procent, precis som 2016, och resten av året har då avslutat i genomsnitt 5,3 procent högre och varit högre hela 90 procent av dessa år!
Ännu en datapunkt, förvisso med få tillfällen, som också tyder på att en stark avslutning på året är följande. Om S&P 500 noterar en ny topp i augusti under ett presidentvalsår har resultatet resten av året varit +6,3, +10,9 respektive +5,2 procent.
LPL Research har även kört igenom statistik för när S&P 500 stigit fem månader på raken, precis som i dagsläget, och resultaten är imponerande. Det har skett 23 gånger historiskt och index har varit högre samtliga 23 gånger, med en snittavkastning på 12,9 procent. Även på kort sikt noteras högre avkastning än normalt.
Det saknas knappast orosmoment som kan ställa till det för börserna framöver, men utifrån ovan statistik ser det alltså ut att finnas goda chanser till en härlig börshöst där vi nu har drygt fyra månader kvar av året.
The S&P 500 Is Up Five Straight Months—Why That Could Be a Very Bullish Signal
With 100 Days Left in 2016, Should You Really “Sell Everything”?
