Frida Bratt
På tisdagen gav talmannen sonderingsuppdraget till Ulf Kristersson. Hur utfallet blir i regeringskrisen kan få påverkan på din plånbok. Några viktiga privatekonomiska frågor hänger nämligen lite i luften.
ISK
Överst på agendan hittar vi numera frågan om ISK. Vad som startade som förslag från en arbetsgrupp inom S, ledd av Magdalena Andersson, blev en storm där borgerliga partier tog chansen att presentera ISK-vänliga förslag, till glädje för spararna. ISK har blivit mer än kronor och ören. Det har blivit en symbolfråga, som visar en klar skiljelinje mellan de politiska alternativen i Sverige.
Vi har S, som inte presenterat skarpa förslag som parti, men där det uppenbart finns ledande personer som vill förändra ISK och införa en ”miljonärsskatt”. Vi har Vänsterpartiet, som också vill ha tak på ISK och som säger sig arbeta på ett nytt upplägg för ISK som ska presenteras i höstbudgetmotionen.
Övriga partier fölrutom MP har antingen tidigare aviserat förslag på förbättringar på ISK eller har gjort det nu, efter ISK-stormen. Läs min genomgång av partiernas syn på ISK här. Kulmen på ISK-debatten var Annie Lööfs krav på sänkt skatt på ISK för att gå med på att slopa punkt 44 i januariavtalet.
Ränteavdraget
En fråga som länge varit på tapeten, men som länge ansetts vara ”politiskt självmord” att ta upp, är den om ränteavdraget. Ett avdrag som nyttjas av extremt många väljare, och som de partier som aspirerar på regeringsmakten inte velat ta i med tång. Tills för några veckor sedan, då Magdalena Andersson, öppnade för att se över ränteavdraget och MP:s Åsa Lindhagen stämde in. Samtliga partier förutom Moderaterna är nu för en nedtrappning, men flera av dem vill ändå inte se någon sänkning redan nu, i höstbudgeten. Samtliga vill göra det försiktigt och successivt, av respekt för att ränteavdraget ändå finns i mångas boendekalkyler.
A-kassan
De stödpaket som sjösatts under pandemin löper säkerligen på, och S, MP, C och L enades våren 2020 om förstärkt a-kassa. Grundersättningen höjdes med 510 kronor om dagen, jämfört med tidigare 365 kronor, vilket ger drygt 11000 kronor i månaden. Taket höjdes från 910 till 1200 kronor per dag, vilket blir 26000 kronor i månaderna de 100 första dagarna med a-kassa. I september meddelades att förstärkningarna förlängs i två år, det vill säga till september 2022. En tillbakagång till ursprungliga nivåer skulle kunna uppfattas som en sänkning, trots att förstärkningen sades inte vara permanent. Hur en kommande regering ställer sig till att sänka nivåerna beror helt på vilken färg regeringen har.
Pensionerna
Pensionerna har varit en stekhet fråga under en tid, och S-regeringens socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har varit tydlig med att han vill göra pensionerna till en valfråga.
I september införs det så kallade inkomstpensionstillägget. Det höjer pensionerna med upp till 600 kronor för de som har en pension på mellan 9000 och 17000 kronor. Tillägget accepterades av alla partier i Pensionsgruppen, där samtliga partier utom V och SD finns representerade.
Samtidigt har arbetet i Pensionsgruppen knappast varit friktionsfritt, och det finns de som tycker att Shekarabi har gått ut för hårt på egen hand. Det gäller exempelvis den höjning av pensionsavgiften, som Shekarabi vill se.
I förra valrörelsen tävlade partierna om vem som ville sänka skatten mest för pensionärerna. Räkna med att även kommande val, om det blir ett extraval eller under det ordinarie om ett år, även då blir pensionerna som hamnar i rampljuset.
Uppskovsräntan
Uppskovsräntan slopades vid årsskiftet. Slopandet ingick i januariavtalet, och var en eftergift från S till C och L. I den arbetsgrupp inom socialdemokraterna som presenterade ISK-taket fanns också en önskan om att återinföra uppskovsräntan, som när den fanns låg på 0,5 procent.
Det är dock svårt att se hur S ska kunna skapa sig ett regeringsunderlag utan C och L, och därför lär det inte vara möjligt att återinföra uppskovsräntan i praktiken.
Inkomstskatten
Det andra kravet från C, förutom sänkt skatt på ISK, var sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare. Eftersom det gäller låg- och medelinkomsttagare kan det nog lättare accepteras av S, än sänkt skatt på ISK, där man ju redan så tydligt positionerat sig.
