Finwire
Det blir en rejält skattehöjning på sparande i ISK, investeringssparkonto och KF, kapitalförsäkring under 2023 jämfört med 2022. Bakgrunden är den kraftiga uppgången för marknadsräntorna då den effektiva skattenivån är kopplad till Riksgäldens statslåneränta som i sin tur har stigit.
Investeringssparkonto, ISK, är en sparform där man kan spara i exempel aktier och fonder. Man betalar inte någon skatt för de vinster man gör. I stället betalar man en årlig skatt som baseras på det sammanlagda värdet av dina tillgångar, oavsett om man gör vinst eller förlust. De affärer som görs inom ett investeringssparkonto ska inte deklareras. Principen är likartad för kapitalförsäkring.
Schablonintäkten baseras på det sammanlagda värdet av tillgångarna och är det som ligger till grund för hur mycket skatt man ska betala för sitt investeringssparkonto eller kapitalförsäkring varje år.
Schablonintäkten är 1,25 procent av kapitalunderlaget. Procentsatsen är statslåneräntan den 30 november föregående år plus en procentenhet, men den kan aldrig bli lägre än 1,25 procent. Den 30 november 2021 var statslåneräntan 0,23 procent. Procentsatsen blev därmed 1,23 procent, vilket är lägre än golvet på 1,25 procent. På schablonintäkten betalas 30 procent skatt. Det innebär att skatten blir 0,375 procent av värdet på tillgångarna, kapitalunderlaget, då 30 procent av 1,25 procent är 0,375 procent.
Nu står det klart att statslåneräntan har stigit till 1,94 procent vid utgången av november i år. Det innebär att schablonintäkten för 2023 blir 2,94 procent och skatten blir därmed 0,882 procent av värdet på tillgångarna.
Förenklat kan man säga att den som har 1 miljon kronor på ett ISK under 2022 betalar en skatt på 3 750 kronor, förutsatt att värdet är oförändrat under året och att inga insättningar genomförs. Skatten för 2023 blir 8 820 kronor med motsvarande antagande. Det innebär en skattehöjning med 135 procent.
Beskattningen av ISK och KF är likartad men skiljer sig på några punkter. Det dras ingen källskatt på ISK utan schablonintäkten hamnar på inkomstdeklarationen. Den som har en större ISK-portfölj riskerar därför att få kvarskatt om det inte finns några avdrag att kvitta mot, den går exempelvis att kvitta mot bolåneräntor.
När det gäller KF dras källskatt fyra gånger per år. Det är försäkringsbolaget som betalar in skatten och drar motsvarande belopp från kapitalförsäkringen.
Utdelningar är skattefria inom ISK och KF för svenskregistrerade bolag. För utdelningar från utländska bolag dras utländsk källskatt direkt vid utdelningstillfället. Beroende på vilket beskattningsavtal Sverige har med olika länder varierar procentsatsen för utländsk källskatt, men vanligtvis är det 15 procent.
Det har under 2022 räckt med att ISK-portföljen genererar utdelningar motsvarande en direktavkastning på 1,25 procent för att finansiera schablonskatten. Här blir det motsvarande ökning och krävs nästa år en direktavkastning på 2,94 procent för att finansiera skatten.
Den rejäla skatteökningen betyder att utdelningsförslagen som kommer i börsbolagens bokslut med start i mitten av januari nästa år blir högintressanta. Vi har redan fått ett par förlöpare här.
It-återförsäljaren Dustins styrelse meddelade i mitten av november att det inte blir någon utdelning i december i år. Bolaget har brutet räkenskapsår och brukar lämna utdelning i december varje år. Bakgrunden är att Dustin behöver sänka skuldsättningen efter förvärvet av Centralpoint.
Fastighetsbolaget Castellum meddelade i mitten av november att styrelsen föreslår en pausad utdelning och kommer därför att föreslå att årsstämman i mars beslutar att inte lämna någon utdelning. Bakgrunden är att styrelsen ser en fortsatt stängd obligationsmarknad utan tecken på återhämtning i närtid. Castellum har den längsta sviten på Stockholmsbörsen med höjd utdelning 24 år i följd, något som alltså ser ut att brytas nu. Det är möjligt för styrelsen att återkomma senare under 2023 och vid en extra stämma besluta om att återuppta utdelningen om marknadsläget skulle förbättras för fastighetsbolagen.
Bland börsens tungviktare kan rapportsäsongen sägas börja på allvar den 20 januari nästa år, när investmentbolaget Investor, telekomleverantören Ericsson och verkstadsbolaget Sandvik släpper sina bokslut och utdelningsförslag. Utdelningarna beslutas sedan på årsstämmorna, som för de flesta bolag hålls i mars till maj.
Ja en sak som ja inte har klart för mig är var ligger brytpunkten? Det här gäller ju både ISK och depå . Samtidigt med dessa olika stater som Cypern med fler och England efter brexit!?
Hela ISK byggde ju på att försöka få folk att ta hem kapitalet från konstiga stater ? Eller kommer man att gå över till guldet som valuta ? Särskilt nu när jätte bedrägerit bitcoin i princip är avslöjat.
Det vore intressant att någon form av vägledning.
Det enda som är säkert är ju ekot av en avskedade statsminister höj skatten