Vilket år ska man vinna Nobelpriset?

Nobelpriset klirrar olika i kassan

Nobelpriset innebär inte bara ära och berömmelse inom akademiska kretsar. För pristagarna innebär även ett Nobelpris att det klirrar till ordentligt i kassan. Men prissumman har varierat kraftigt över tiden, även efter att man tar hänsyn till inflationen. Detta beror på utvecklingen för det kapital som Alfred Nobel lämnade efter sig och som stiftelsen har att förvalta (han som ansvarar för investeringarna finns på Twitter och heter Gustav Karner). Vill du lära dig mer om Nobelstiftelsen och ekonomin rekommenderar jag att läsa deras årsredovisning. Prissumman är nämligen bara en av kostnadsposterna som Nobelstiftelsen har och därför ska man inte dra för långtgående slutsatser bara utifrån att betrakta utvecklingen för prissumman

Prissummans utveckling

I början av 1900-talet var prissumman motsvarande åtta miljoner kronor men sjönk därefter kraftigt fram till 1920 då summan hade krympt till motsvarande 2,3 miljoner kronor. Därefter följde en ökning av prissumman fram till början av 30-talet innan det åter sjönk tillbaka till nivåerna 2,3-3,3 miljoner kronor för en period ända fram till 80-talet. Därefter rusade prissumman till över 11 miljoner kronor inom loppet av 20 år för att därefter falla tillbaka mot dagens nivå om 8 miljoner kronor.

Variationens förklaring

Den viktigaste förklaringen till prissummans utvecklig är tveklöst aktiemarknadens långsiktiga förmåga att generera avkastning (men andra typer av tillgångar väger naturligtvis också tungt). Vid årsskriftet hade stiftelsen 56 procent av sin förmögenhet om 3 262 miljoner kronor investerat på aktiemarknaden, medan 15 procent återfanns i olika räntebärande placeringar, 9 procent i fastighetsinvesteringar och 20 procent i hedgefonder. Nedgången för prissumman sedan 2001 tjänar som en bra beskrivning över de 13 år som vi fått uppleva sedan dess då tre kraftigare nedgångar har drabbat aktiemarknaden. Perioden är faktiskt smått unik eftersom flera så kraftiga nedgångar är ovanliga inom loppet av en så kort tid.

Prissumman är något annat för vinnarna

När jag betraktat prissumman sedan början av 1900-talet har jag inte tagit hänsyn till att de flesta pristagare faktiskt kommer att växla pengarna till sin lokala valuta. De flesta pristagare finner vi i USA och för Cornell, Knowles, Hartwell, Naipaul och alla andra som erhöll Nobelpriset 2001 och rekordsumman om motsvarande 11 713 871 kronor så innebar det cirka $1,1 miljoner. Om de istället blivit tilldelade samma Nobelpriset sex år senare (när prissumman krympt med 8 procent) hade det inneburit $1,7 miljoner, alltså mer än 50 procent mer. Förklaringen vilar i US-dollarns utveckling mot svenska kronan. År 2001 var dollarna rekordstark och vi fick betala 10,50 kr för en dollar medan den år 2007 bara kostade cirka 6,45 kr. Detta kan tjäna som en bra beskrivning för valutans inverkan på lokalprissatta tillgångar.

Bland årets pristagare så lär det jublas, men troligtvis uteblir jublet över den amerikanska dollarns förstärkning bland prisvinnarna från USA.

Nobelhälsningar
Günther Mårder