Marknaden väntar på lösning för Turkiets valutakris

Turkiets ekonomi tuggar på med en tillväxt på 7,2 procent men brottas med en hög inflation på omkring 15 procent. Presidenten Recep Tayyip Erdogan förordar dock låga räntor vilket inte skulle bidra till att kyla ner ekonomin och omvärlden tvivlar på centralbankens oberoende.

Stora lån i utländsk valuta

Nordea menar att de turkiska företagens stora lån i utländsk valuta, som uppgår till nästan 500 miljarder dollar, och landets stora bytesbalansunderskott talar för att ett mer omfattande räddningspaket under IMF:s ledning kommer krävas för att stabilisera ekonomin.

Den försämrade relationen med USA har bidragit stort. Nordea ser inte någon öppning i konfliken mellan USA och Turkiet. USA. Utan en islossning i konflikten med USA anses det dock vara “mycket svårt att se hur ett räddningspaket ska komma på plats”.

Den politiska osämjan består bland annat i att Turkiet vägrar att släppa en amerikansk pastor som är fängslad i landet. Detta har fått USA:s president Donald Trump att fördubbla tullarna på stål och aluminium från Turkiet till 50 respektive 20 procent. Erdogan svarade under onsdagen med att införa nya tullar på bilar, tobak och alkohol från USA samtidigt som Trump-administrationen säger att de tullar som införts på turkiska varor kvarstår.

Valutaförsvagningen har alltså fått stor effekt på grund av att landet har en stor låneskuld i utländsk valuta. Flera europeiska banker har exponering mot Turkiet och den europeiska oron har stigit i takt med att landets valuta försvagats i ett snabbt tempo. Risken är att turkiska låntagare inte är valutasäkrade och inte kan betala tillbaka sina lån i utländsk valuta, som står för cirka 40 procent av den turkiska banksektorns tillgångar.

Deutsche Bank skrev i en analys att fem europeiska banker; BBVA, UniCredit, ING, BNP Paribas och HSBC har en betydande exponering mot, eller närvaro i, Turkiet.

“Framtoningen bidrar till valutaraset”

Flera bedömare menar att Erdogans konfrontativa framtoning har bidrag till valutaraset. Presidenten menar att valutaraset är en del av en ekonomisk krigsföring mot landet.

Till sina egna invånare har han uppmanat att växla in utländsk valuta och guld till turkiska liran för att stödja den inhemska valutan, alltså stödköp i praktiken. Det har dock fått motsatt effekt.

Den turkiska centralbanken har försökt att återfå förtroendet genom att införa stödåtgärder, genom att uppge att bankerna kommer förses med den likviditet som behövs. Något som fick valutafallet att dämpas bara tillfälligt. Även finansminster Berat Albayrak, för övrigt Erdogans svärson, har varit ute och sagt att landet ska genomföra en ekonomisk plan för att stävja valutaraset.

Nordea bedömde redan tidigare i veckan att åtgärderna är helt otillräckliga som lösning på konflikten och inte heller Danske Bank ser någon omedelbar lösning i sikte. Bland annat för att det inte väntas några förhandlingar innan den anhållna amerikanska pastorn är frisläppt. Under onsdagen meddelade Turkiet att pastorn skulle bli kvar i fängelset.

Kan krisen sprida sig?

Kan krisen i Turkiet hålla sig inom landet? frågar sig många. Den stora faran med Turkiet anser Jarl Securities ligga i kopplingen mot Ryssland då de två länderna har en sammanflätad ekonomi.

“Eftersom Ryssland dras med stora ekonomiska problem så kan ett större fall för Turkiet innebära att även Ryssland dras in i en ny allvarlig kris, likt den landet drabbades av 2014 när oljepriset föll. Insynen i den ryska ekonomin är alldeles för dålig för att något säkert ska kunna sägas om denna. Det är därför snarast tiden som får utvisa detta”.

Flera andra valutor i tillväxtländer har också fallit den senaste tiden, bland annat den sydafrikanska randen och argentiska peson.

Morgan Stanley: “Minska exponeringen”

Morgan Stanley gick under torsdagen ut med en rekommendation att minska sin exponering ytterligare mot tillväxtländer trots att fundamenta är stabila och värderingarna låga. Rekommendationen som banken ger är att man börjar blanka ryska rubeln och sydafrikanska randen mot japanska yenen samt mexikanska peson mot amerikanska dollarn.

Deutsche Bank skrev i en analys under måndagen att effekten på europeiska banker från kollapsen i liran är hanterbara, men att effekterna på bankernas intäkter kan bli betydande beroende på hur situationen utvecklar sig.