Finwire
Det har varit ett flärdfullt år hittills för lyxmärken på börsen. En av flera fonder som specialiserat sig på lyxmärken är Pacific Extraordinary Brands som hittills i år har stigit med 11,75 procent. Det kan jämföras med storbolagsindexet OMXS30 som hittills i år backat med 0,67 procent. Finwire fick en intervju med fondens förvaltare Mattias Gromark.
Det är nu två år sedan Pacific Extraordinary Brands startade. De största innehaven enligt den senaste månadsrapporten är, i fallande ordning, Luxottica, Tiffany&Co, Prada, BMW, Porsche, Ferrari, Hugo Boss, Tods och Daimler. 15 procent av kapitalet utgjordes då av likvider.
Fonden återhämtade sig starkt i april med en uppgång på 8,6 procent, vilket kan jämföras med världsindex som steg 5,6 procent.
Mattias Gromarks förklaring till att lyxmärken gått så bra hittills i år men även i fjol (fonden steg då med 21,47 procent) är att Kinas konsumenter nu mer står för en väldigt stor del av denna konsumtion. Senast efter terrordåden i Belgien och Frankrike 2015 som tillfälligt slog undan benen för turismen.
– Detta blåste över och i kombination men en allt starkare global ekonomi, fler i arbete och en växande kinesisk medelklass har eldat på vändningen. Kina är nu den viktigaste marknaden för lyxbolag. Kineserna har i takt med ökat välstånd börjat minska sitt sparande och istället ökat konsumtionen av icke livsnödvändiga varor. Sedan 2008 har den starka arbetsmarknaden, stigande löner i kombination med stigande huspriser, mer än fördubblat den genomsnittliga inkomsten. Hushållens spenderande har ökat från 2008 då andelen av BNP låg på 36 procent till nu närmare 40 procent.
Är det något särskilt innehav i portföljen som du vill lyfta fram?
– Jag gillar särskilt de stora Europeiska husen, som tex franska Kering och LVMH, som
äger många av de klassiska varumärkena. Kerings största varumärken är bla Gucci, YSL, Stella McCartney medans LVMHs är en sammanslagning av Louis Vuitton, Moet och Hennessy. Båda bolagen har en stark ägarfamilj bakom sig, ifallet med LMVH är det den franska familjen Arnault och bakom Kering står familjen Pinaults. Och deras styrka ligger i att de har förmågan att förvalta anrika märken men samtidigt vågar ta in nya och anpassar sig till nya generationer av konsumenter och nuläget kretsar mycket kring Millennials. Om dominerar mode så tror jag samma gäller Tyskland när det gäller premiumbilar och där är Daimler och BMW i topp för oss då båda är väl positionerade att anpassa sig för kommande teknikskifte.
Vad är ert främsta vapen för att slå jämförelseindex?
– Där är det en balansgång mellan att välja mellan marknadsledare som då ofta så klart
är dyrare och att även våga titta på turnaround kandidater. Vi jobbar aktivt med en
koncentrerad portfölj med få innehav, kring 30 bolag, och investerar oberoende av index.
Utöver det så arbetar vi aktivt med att anpassa risken i portföljen efter rådande
förhållanden. Vi tvekar inte att byta ut innehav som vi inte är nöjda med och kan periodvis
hålla högre kassa ända upp till 20 procent.
Vart geografiskt finns de flesta kunderna inom lyxsegmentet?
– Sedan 2012 har de kinesiska konsumenterna varit den dominerande gruppen först och
främst genom turism, det var billigare att handla lyxvaror utomlands, men på senare år mer
och mer inhemskt. Dessa står för ungefär 1/3 av konsumtionen globalt av lyxartiklar. Men
tittar man geografiskt var handeln sker så är det fortfarande Europa som dominerar.
Hur bundet är lyxkonsumtion till exklusiv butiksförsäljning?
– Flagship stores är fortsatt viktigt för att bygga och bibehålla varumärkes exklusivitet. Men de
mest framgångsrika aktörerna är de som även vinnner slaget om konsumenten på nätet. Ett
exempel på sådan framgång är Kerings 97 år gamla varumärke Gucci som har mer än halva
sin omsättning från nätet. Så det vinnande konceptet är en kombination av både en fysisk
och digital närvaro
Hur ser du på hot/möjlighet till e-handel för lyxmärken, generellt sett, och i portföljen?
– Detta är inget unikt för lyxsektorn, det är en omställning som gäller all retail som vi sett
på nära håll i tex vår svenska stolthet H&M. Spelplanen är ju lika för alla, frågan är bara vem som hittar bäst koncept för att vinna i längden. Jag nämnde ju Gucci som ligger väldigt långt fram som ett bra exempel på framgång. Så svaret på frågan är att det både är ett hot och en möjlighet.
Ni har minskat exponeringen genom en högre kassa, 15 procent enligt den senaste månadsrapporten.
Hur ser du på lyxbranschen under resten av året?
– Vi har periodvis sedan mitten på januari haft en högre andel kassa. Det är nog så att vi
generellt sett kan förvänta oss en volatilare aktiemarknad under en period framöver. I
nuläget har vi minskat kassan till mer normala nivåer. Och ser bra möjligheter till god
utveckling under en längre period. Dock kan jag konstatera att fonden har uppvisat en bra
motståndskraft mot den turbulens som varit under de första månaderna på året.
Vilka faktorer påverkar branschen mest?
– Det är ju bra om det allmänna världsläget håller sig någorlunda stabilt så att det
allmänna sentimentet inte påverkas. Jag nämnde tidigare IS terrordåd i Frankrike och
Belgien, den typen av händelser är så klart negativa för handeln åtminstone på kort sikt. Sen går det att argumentera för att delar av lyxsektorn är relativt konjunktur okänslig. Sen får man ju inte glömma att på lite längre sikt så har vi en annan elefant i rummet som heter Indien. I takt med att Indien utvecklas och medelklassen växer så kommer ju även det blir en viktig faktor på lång sikt.
Ni har fler fordonstillverkare i portföljen.
Vilka hot och möjligheter ser du för lyxmärken inom fordonsbranschen?
– Det är en intressant fråga som vi har funderat en del på. Det har funnits en del motvind mot premiumbilar och bilindustrin i stort de senaste åren. Kina har haft en extra hög skatt på premiumbilar sen har vi haft hela dieselskandalen och omställningen mot elbilar som drivs på av Tesla. En sak är säker att Tesla har satt fart på omställningen bort från fossila bränslen. Däremot är det långt ifrån säkert att Tesla överlever och någonsin kommer tjäna några pengar. Tesla satsade hårt på robotisering men har redan fått backa på det då människan fortfarande är överlägsen maskinen i vissa delar av produktionskedjan. Man ska inte underskatta tysk bilindustri. Det har sällan varit en stark amerikansk gren att bygga premiumbilar.
– Jag tror Daimler, BMW och Audi, Porsche etc kommer ge Tesla och andra en hård match. Sen är ju frågan var det landar när det gäller framdrivningen, batterier har sina problem, även om det så klart kan komma ett tekniksprång som förbättrar kapaciteten. Jag gissar att det som vinner nog blir en kombination av batterier, hyrbider och bränsleceller, avslutar Mattias Gromark.
