För första gången i historien har alla världens stora ekonomier initiativ som kan stödja digital innovation och framsteg mot en nettonoll-ekonomi. Den strukturella omställningen kommer att förändra vårt sätt att arbeta, leva och investera i grunden. En global teknisk revolution med hållbarhet i fokus ses inte längre som en svart svan-händelse, utan snarare som en verklighet på kort sikt med potential att rubba traditionella sektorer. Den här bloggposten fokuserar på Europas digitala och gröna omställning och redogör för de områden som kommer att spela en central roll för att stärka den ekonomiska motståndskraften i hela regionen.
Sammanfattande punkter
- Skattestimulanser på nivåer vi inte sett förut har potential att skapa kraftfulla strukturella förändringar i hela Europa.
- Områden som sannolikt kommer att spela en central roll i Europas dubbla digitala och gröna omställning är förnybar energi, ren teknik och kommunikationsteknik.
- De områden som sannolikt kommer att gynnas mest av omställningen är självkörande och elektriska fordon, telemedicin och digital hälsa, cybersäkerhet, molntjänster samt robotik och artificiell intelligens (AI).
Europa har presenterat flera skatteplaner för att stödja covid-återhämtningen och den gröna och digitala omställningen. Den fleråriga budgetramen (Multiannual Financial Framework, MFF) för 2021–2027 och NextGenerationEU (NGEU) utgör tillsammans cirka 2 000 miljarder € i utgifter under de kommande sju åren.1 En tredjedel av investeringen kommer att finansiera den europeiska gröna given, ett ambitiöst projekt som syftar till att Europeiska unionen (EU) ska vara koldioxidneutral 2050. För att uppnå detta mål krävs en omfattande översyn av den europeiska infrastrukturen, som omfattar energiproduktion, livsmedelskonsumtion, transport, tillverkning och byggande.2
Investerare kan få exponering mot infrastrukturutvecklingen i Europa och USA genom industri- och materialsektorerna. Dessa breda sektorer ger exponering mot företag som har betydande investeringar i infrastruktur, snarare än företag som kan få ytterligare intäkter från ökade utgifter för offentligt och privat finansierade infrastrukturprojekt.
Företag som dessa är involverade i byggandet och konstruktionen av infrastrukturprojekt, råvaruproduktion, kompositmaterial och produkter som används för att bygga infrastruktur, produktion och distribution av tung utrustning samt transport av material. Dessutom får multinationella företag som det amerikanska industriföretaget Caterpillar mer än hälften av sina intäkter utanför USA. Dessa företag är därför mindre benägna att gynnas av specifika trender på makronivå, t.ex. det amerikanska infrastrukturförslaget.3
Europeisk infrastruktur i dag: Regionala klyftor är uppenbara
För närvarande uppgår de årliga investeringarna i Europeiska unionens (EU) infrastruktur till 2,5% av BNP, vilket är 20% lägre än nivån före den globala finanskrisen 2008.4 Europeiska investeringsbanken (EIB) uppskattar att den europeiska infrastrukturen behöver ungefär 4,7% av EU:s BNP per år för att uppnå modern standard inom energi, transport, vatten, sanitet och telekomtjänster.5 Jämfört med de globala behoven av infrastrukturinvesteringar, som uppgår till mellan 3,9% och 9,7% av BNP per år, ligger EU:s behov i den nedre änden av spektrumet. Flera regionala skillnader inom EU kan dock dölja EU:s faktiska behov. Under de senaste åren har de västeuropeiska ländernas investeringar i infrastruktur varit lägre än investeringarna i Central- och Östeuropa.6 Om investeringarna i infrastruktur fortsätter att vara otillräckliga under längre tid kan det få långsiktiga och negativa effekter på potentiell tillväxt och produktivitet, och just därför är denna finanspolitik så viktig.
Infrastrukturutgifter i Europa (% BNP)
Källa: Eurostats databas, Offentliga sektorns utgifter efter funktion, datahämtning den 13 oktober 2021.
Not: Uppgifter från 2019. Infrastrukturutgifterna omfattar energi, transport, kommunikation samt vatten- och avfallshantering.
Ekologisk omställning: Åtgärder för att uppnå koldioxidneutralitet
I centrum för Europas gröna planer står Europeiska kommissionen. Kommissionen vill minska utsläppen av växthusgaser genom att stödja industrier som arbetar för den gröna omställningen, t.ex. ren teknik och förnybar energi. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill ”bygga ett grönt Europa som skyddar vårt klimat och vår miljö som skapar hållbara jobb”.7
År 2020 nådde Europas gröna omställning en viktig milstolpe. För första gången någonsin stod förnybara energikällor för en större andel av den producerade elen än kraftverk som drivs med fossila bränslen, 38% mot 37%.8 Tyskland, Spanien och Storbritannien visade vägen. Elproduktionen från vind- och solkraft ökade med 9% respektive 15%, medan bioenergi- och vattenkraftsproduktionen stagnerade. Vind- och solkraftsproduktionen måste nästan tredubblas från 38 terawattimmar (TWh) per år 2020 till 100TWh per år för att nå EU:s mål 2030.9
Andel av energiproduktionen i ER-28
Källa: EMBER, ”Europe’s Power Sector in 2020”, publicerad av Ember och Agora Energiewende den 25 januari 2021.
Trettiosju procent av resurserna för återhämtning och resiliens på 724 miljarder €, som är kärnan i NGEU, eller cirka 266 miljarder €, kommer att anslås till initiativ om klimatförändringar som är i linje med klimatavtalen från Paris. Målet är att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050.10
De viktigaste investeringsområdena omfattar:11
- Ren teknik och förnybara energikällor
- Byggnaders energieffektivitet
- Hållbara transporter och laddningsstationer
För att förhindra green washing, en marknadsföringsteknik som får ett företag att verka grönare än det egentligen är, införde EU i november 2020 en taxonomi för att klassificera ekonomisk verksamhet utifrån dess ekologiska påverkan. Man använder också denna taxonomi för att styra investeringarna mot projekt som godkänts som ”hållbara”. Exempelvis inför kommissionens miljömärkning en gräns på 100 gram koldioxidutsläpp per kilowattimme, som överskrids av en övergångsenergi som naturgas.12
Kärnkraften skulle dock kunna få miljömärkningen med stöd av att många kärnkraftsdrivna länder, däribland Frankrike. Förutom att kärnkraften är koldioxidneutral kan den skydda de europeiska konsumenterna mot stigande gaspriser.13 Kärnkraften har ett dåligt rykte, men den släpper ut mindre koldioxid än fossila bränslen och till och med solenergi eftersom det enda direkta utsläppet är vattenånga från kraftverkets kylsystem. Enligt den nuvarande taxonomin har kärnkraften fått märkningen ”skadar inte”, vilket innebär att den ännu inte är berättigad till investeringar med lägre skattesatser. Kommissionen förväntas uppdatera sin förteckning över klimatvänliga energikällor i slutet av året. Om kommissionen anser att kärnkraft är grönt kan det leda till ökad efterfrågan på uran från EU och ge kärnkraftssektorn en konkurrensfördel när det gäller grön finansiering.
Digital omställning: Människor, konkurrenskraft och hållbarhet
I index för digital ekonomi och digitalt samhälle (I-DESI) mäts den digitala prestandan i EU:s 27 medlemsstater jämfört med andra stora länder i världen. Åtgärderna omfattar sammanlänkning, digital kompetens, internet of things, integrering av digital teknik och digitala offentliga tjänster.14 I en undersökning som kommissionen genomförde 2020 drogs slutsatsen att den digitala ekonomin i de 27 EU-länderna är mindre än i USA, Japan och Storbritannien.
Länder som Nederländerna, Danmark och Finland ligger dock på samma nivå som USA när det gäller den totala digitala utvecklingen. USA överträffade sina globala motsvarigheter i alla kategorier utom sammanlänkning. När det gäller regionerna låg de flesta östeuropeiska länder efter sina västeuropeiska motsvarigheter. När det gäller sammanlänkning, digitala offentliga tjänster och digital kompetens ligger de 27 EU-länderna bra till i jämförelse med länder utanför EU. När det gäller integrering av digital teknik ligger genomsnittet för de 27 EU-länderna under genomsnittet för USA, Japan och Storbritannien.
Genomsnittliga resultat för de fem digitala dimensionerna
Källa: Europeiska kommissionen, l-DESI 2020: ”Hur digitalt är Europa jämfört med andra stora världsekonomier?”, 18 december 2021.
Minst 20% av resurserna för återhämtning och resiliens, eller cirka 145 miljarder €, kommer att anslås för att stödja den digitala övergången.15 EU strävar också efter att bli en global förebild för den digitala ekonomin genom att utveckla internationella standarder.
De viktigaste investeringsområdena omfattar:16
- Förbättrad sammanlänkning genom utbyggnad av bredbandstjänster
- Digitalisering av den offentliga förvaltningen
- Kapacitet för datamoln och hållbara processorer
- En om- och vidareutbildad arbetskraft genom utbildning
Europas digitala strategi har tre huvudpelare: människor, konkurrenskraft och hållbarhet.
Människor: Innovation kan ha störande effekter på samhället, både positiva och negativa. Politik och investeringar i digital kompetens, cybersäkerhet, inklusive bekämpning av desinformation på nätet, och ökad reglering av artificiell intelligens kan bidra till att hantera störningarna och se till att de inte inkräktar på människors rättigheter. Storskaliga investeringar för att öka sammanlänkningen kommer att ge återverkningar inom alla sektorer i Europa och påverka människor direkt, inklusive deras hälsovård. Skapandet av det europeiska hälsodataområdet är till exempel en del av kommissionens initiativ 2019–2025 som ska främja ett sammanlänkat system av elektroniska patientjournaler och genomdata för att förbättra och modernisera forskning, diagnostik och behandling.17
Konkurrenskraft: Med rättsakten om digitala tjänster skapar EU ett regelverk för digital ekonomisk verksamhet som kan locka till sig innovativa företag och öka konkurrensen i relaterade branscher.18 Denna rättsliga bakgrund kan stimulera privata investeringar i regionala digitala företag inom alla sektorer. Ur investeringssynpunkt kan investerare anta en framåtblickande strategi för att undvika att bli störda, eftersom vissa innovativa företag sannolikt kommer att vara underrepresenterade i traditionella sektorer.
De företag som historiskt sett har varit framgångsrika kanske inte är de som leder Europas omställning. EU:s företag fortsätter att införa digital teknik, men de har ännu inte lyckats komma ikapp USA. År 2020 hade mer än en tredjedel av de europeiska företagen fortfarande inte infört någon ny digital teknik, jämfört med 27% i USA.19 Av alla sektorer är det byggnads- och tjänstesektorerna i Europa som släpar efter mest.20
Hållbarhet: Teknik är kärnan i EU:s strategi för att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050. EU kommer sannolikt att investera i hållbar produktion av komponenter som möjliggör den digitala omställningen. EU vill bli självförsörjande på två kritiska områden: halvledare och sällsynta jordartsmaterial.21 Halvledare är en integrerad del av produktionen av ren teknik inom solpaneler, vindturbiner, elfordon, energieffektiv belysning och 5G-nätverk. Kommissionen har som mål att öka EU:s produktion av chipp till 20% av världens utbud till 2030.22
Kommissionen har också samarbetat med partners inom bilindustrin, förnybar energi, försvaret och flygindustrin för att skapa en förteckning över kritiska råvaror (critical raw materials, CRM). Att säkra en hållbar tillgång till dessa CRM kommer att vara avgörande för EU:s gröna omställning och för att stödja ekonomisk cirkulation, vilket innebär att produkter, material och energi stannar kvar i de ekonomiska systemen under längre perioder.
Områden som sannolikt kommer att gynnas av Europas gröna och digitala omställning
Dessa långsiktiga infrastrukturinitiativ kommer sannolikt att leda till en översyn av Europas fysiska strukturer, transporter och nästa generations projekt som ren energi och digital infrastruktur. Initiativen kommer sannolikt att kräva omfattande råvaror, bland annat aluminium för konstruktion och transport, cement, en viktig ingrediens för tillverkning av betong, koppar för elektrifiering och litium för energilagring. Infrastrukturinvesteringar har vanligtvis en lång löptid och ger möjligheter till diversifiering av portföljen på grund av den låga korrelationen mellan avkastningen och andra tillgångar.
Företag som är exponerade för uppgraderingar av fysisk infrastruktur och uppbyggnad av kapacitet för ren energi kommer sannolikt att gynnas av ökade investeringar, bland annat företag som är verksamma inom bygg- och anläggningsbranschen, produktion av tung utrustning samt tillverkning av komponenter i värdekedjan för ren teknik. Dessutom bör företag som är involverade i värdekedjorna för data och konnektivitet gynnas av insatser för att bygga ut den digitala infrastrukturen.
De massiva skatteutgifterna kommer sannolikt att öka efterfrågan på kort sikt, men ännu viktigare är att de kommer att utgöra en perfekt bas för införandet av annan omvälvande teknik på längre sikt.
Utgifterna för naturresurser och miljö från den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och NGEU förväntas uppgå till totalt 420 miljarder € under de kommande sju åren.23 Utgifterna för digital infrastruktur från den fleråriga budgetramen och NGEU förväntas uppgå till totalt 161 miljarder € under de kommande sju åren.24
Områden som kan gynnas av den ekologiska omställningen i Europa:
Genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens anslås 266 miljarder € till initiativ för klimatförändring.25
- Förnybar energi och ren teknik
- Vind- och solkraft
- Väte
- Jordbruksteknik och livsmedel
Områden som kan gynnas av den ekologiska omställningen i Europa:
Fonden för ett sammanlänkat Europa på 21 miljarder € är inriktad på investeringar i Europas transport-, energi- och digitala infrastrukturnät.26
- Självkörande och elektriska fordon
- Internet of things
- 5G och sammanlänkning
Programmet för ett digitalt Europa på 8 miljarder € kommer att stödja stärkandet av den digitala kapaciteten för högpresterande datorer, artificiell intelligens och cybersäkerhet, tillsammans med avancerad digital kompetens och snabbare införande och bästa möjliga användning av digital teknik.27
- E-handel
- Molnbaserade datortjänster
- Cybersäkerhet
- Datacentraler
- Digitalt innehåll
- Robotteknik och AI
- Finansteknik
Finansieringsprogrammet Horisont Europa för forskning och innovation på 86 miljarder € kommer att främja forskning om klimatförändringar, hälsovård och teknik för att förbättra motståndskraften. Europa bygger vidare på den senaste tidens dynamik för att fortsätta digitaliseringen av hälso- och sjukvården. I det europeiska arbetsprogrammet för 2020–2025, kallat United Action for Better Health (Samverkan för bättre hälsa), fastställs prioriteringar för den framtida hälso- och sjukvården i Europa, och digital hälsa anges som en nyckelfaktor för att förverkliga denna vision. Som en del av sitt svar på covid skapade EU också programmet EU4Health på 5 miljarder € för att fortsätta Horisont 2020:s arbete.28
- Genomik
- Telemedicin och digital hälsa
Slutsats
En skattestimulans utan motstycke kommer att bana väg för att Europa ska kunna uppgradera sin fysiska infrastruktur, öka sin kapacitet för ren energi och bygga ut storskalig konnektivitet för att stödja arbetet med att bygga ut den digitala infrastrukturen. USA och Kina har liknande ambitioner när det gäller innovation, motståndskraft, ekonomisk cirkulation och klimatvänlig politik. Att investera i digitala och gröna omställningar inom specifika områden innebär att rikta in sig på företag som är rustade att direkt dra nytta av dessa globala områdens förverkligande, oberoende av geografisk eller sektoriell fördelning.
Detta dokument är inte avsett att vara och utgör inte en investeringsanalys enligt Financial Conduct Authoritys definition
- Europeiska kommissionen, ”The EU’s 2021-2027 long-term budget & NextGenerationEU”, 29 april 2021
- Europeiska kommissionen, https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_en
- USA:s senat, bill H.R. 3687, 10 augusti 2021
- EIB:s investeringsrapport 2017/2018: From recovery to sustainable growth, Europeiska investeringsbanken, Luxemburg
- EIB (2016), Restoring EU Competitiveness, 2016 års uppdaterade version, Europeiska investeringsbanken, Luxemburg
- Eurostat database, Offentliga sektorns utgifter per funktion, nedladdning av data 13 oktober 2021
- Reuters, ”Recovery plan is ‘opportunity of the century’ for EU: Commission head”, 28 april 2021
- EMBER, EU:s energisektor 2020, 25 januari 2021
- Ibid
- Europeiska kommissionen, https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/recovery-coronavirus/recovery-and-resilience-facility_en
- Ibid
- ”EU taxonomy for sustainable activities”. Europeiska kommissionen – Europeiska kommissionen, nedladdat 28 april 2021
- Euronews, ”Led by France, 10 EU countries call on Brussels to label nuclear energy as green source”, 12 oktober 2021
- Europeiska kommissionen, I-DESI 2020: ”How digital is Europe compared to other major world economies?”, 18 december 2021
- Europeiska kommissionen, https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/recovery-coronavirus/recovery-and-resilience-facility_en
- EU:s digitala strategi | Europeiska kommissionen (europa.eu)
- Europeiska kommissionen, Europeiskt hälsodataområde | Folkhälsa (europa.eu)
- Europeiska kommissionen, https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/europe-fit-digital-age/digital-services-act-ensuring-safe-and-accountable-online-environment_en
- EIB:s investeringsrapport 2020/2021, Building a smart and green Europe in the covid-19 era
- Ibid
- Europaparlamentet, ”How the EU wants to achieve a circular economy by 2050”, 10 februari 2021
- Wall Street Journal, ”EC aims to bring EU chip production up to 20% of world supply by 2030”, 9 mars 2021
- Europaparlamentet, https://www.europarl.europa.eu/thinktank/infographics/mff2021-2027/index.html
- Ibid
- Ibid
- Ibid
- Ibid
- Ibid
Bra att veta om ETF:er |
En börshandlad fond är en korg med värdepapper som kan bestå av aktier, obligationer, råvaror eller en kombination av dessa och är utformade för att följa ett underliggande index. Börshandlade fonder erbjuder de bästa attributen hos två populära tillgångar: De har diversifieringsfördelarna som vanliga fonder har samtidigt som man får lättheten med hur aktier handlas då dem är noterade på börsen där de handlas hela dagen. ETF kommer från engelskans ”Exchange-Traded Fund” som översatt till svenska blir börshandlad fond i och med att den handlas på en börs precis som aktier. Priset på en ETF förändras löpande under hela handelsdagen då andelarna i fonden köps och säljs direkt över marknaden. Detta är till skillnad från vanliga fonder, som inte handlas på börs, utan vanligtvis endast handlas en gång per dag efter det att marknaderna stängs. Här hittar du de mest populära ETF:erna just nu. |