Grumlig jämförelse förvillar vid val av räntefonder

Fonderna investerar i företagsobligationer, men jämför avkastningen med den från statsobligationer. På så sätt ser fonden ut att ha gått bättre än vad den gjort. Lite som en pappa som jublar över att klara en högre höjd på ribban än sin son.

Det finns långa räntefonder, penningmarknadsfonder och så finns det företagsobligationsfonder. Men det finns också en grupp fonder som kallar sig för ”räntefond”, ”likviditetsfond”, ”avkastningsfond” och så vidare, där spararen själv får lista ut vilken typ av ränteplacering det rör sig om. Hur som helst ser fonden ut att ha gått bra – faktiskt bättre än sitt jämförelseindex år efter år efter år.

Men stopp. Det fondbolaget gör är att jämföra äpplen med päron. Man är ”stolt” för att ha klarat av att hoppa högre eller längre än någon som har betydligt sämre förutsättningar.

För flera av dessa ”obligationsfonder” investerar uteslutande i företagslån – men jämför sig med ett index som består av statsobligationer (ofta OMX Treasury Bill). Ett exempel är Danske Invest Kort ränta, men flera fonder från exempelvis Nordea, Simplicity och Aktie-Ansvar gör likadant.

Vad är då problematiskt med detta?

Fonden ser ut att ha gått bra. Den som klickar in på fondinformationen får inte sällan se staplar som visar hur bra man gått jämfört med jämförelseindex. Jag tror dessvärre att få sparare tar reda på vad det egentligen är för index det handlar om. På så sätt blir det tyvärr vilseledande för spararen.

Sedan finns förstås risken att spararen inte förstår vad det egentligen är fonden placerar i – företagslån eller statsobligationer? Den risken har visserligen minskat som en följd av att nätmäklare som exempelvis Nordnet inte sorterar de aktuella fonderna som långa räntefonder – trots ibland diffus fondbeskrivning och irrelevant jämförelseindex. De ligger helt enkelt under företagsobligationsfonds-kategorin, vilket är bra. Då blir det åtminstone lite tydligare för spararen vad fonderna pysslar med.

Argumentet från branschen – jag har pratat med exempelvis Danske – att jämföra sitt äpple med ett päron är att det inte finns något relevant jämförelseindex som speglar fondens placeringsinriktning. Branschen framhåller också att alternativet skulle vara att inte ha något index alls, men att regleringen just nu styr mot att fonder bör ha jämförelseindex.

De jag talat med i branschen efterfrågar själva mer relevanta jämförelseindex. Jag kan inte annat än hålla med.