Med rekordlåga räntor, som knappast kan bli lägre, ser det tufft ut för den som vill få avkastning från sin obligationsportfölj utan att ta på sig mer risk. För att lyckas krävs en aktiv förvaltning med mandat att manövrera i den tuffa marknaden, menar Mikael Rosell, förvaltare av Ålandsbanken Dynamisk ränta.

Två komponenter för avkastning på obligationer

Precis som för aktier består avkastningen på obligationer av två komponenter: kupongräntebetalningar (utdelningar för aktier) och värdeförändringar. Värdet på obligationen bestäms av räntan. Sjunker den stiger priset på obligationen och vice versa. Så i en värld där räntorna är rekordlåga och knappast kan bli lägre, ser det tufft ut för den som vill få avkastning från obligationer framöver.

”I ett läge räntorna och kreditspreadarna går sidledes eller till och med upp så är det väldigt utmanande att köpa marknadsrisk i form av statsobligationer eller kreditobligationer. Traditionella räntefonder som följer ett index där man har en duration som är satt till 2, 3 eller 6 år… Det ser väldigt tufft ut. Likadant är det på kreditsidan”, säger Rosell.

Kreditspread och duration
(Kreditspread är skillnaden mellan räntan på en statsobligation och på en kreditobligation. Skillnaden avser avkastning mellan två i övrigt jämförbara obligationer till följd av skillnad i kreditvärdighet.  Vid lägre kreditkvalitet kräver långivare högre kompensation, det vill säga högre ränta. Duration kan ses som ett mått på hur känsligt priset är för förändringar i räntenivån. Ju längre duration desto känsligare är obligationspriset för ränteförändringar.)

Mycket talar för stigande räntor framöver

Och det finns en del som talar för att räntorna kommer att börja röra sig uppåt, vilket i så fall kommer att driva ned obligationspriserna. I USA har den amerikanska centralbanken Federal Reserve redan påbörjat sin räntehöjniningscykel och aviserat att man ämnar påbörja en normalisering sin balansräkning. På samma sätt väntas i Europa den europeiska centralbanken ECB gå mot en normalisering av penningpolitiken genom att i ett första skede minska sina obligationsköp.

Ökad risk i high yield-obligationer, även kallande junk bonds (skräpobligationer)

Ett sätt att kompensera för den lägre framtida avkastningen på räntemarknaden är att öka risken och köpa en fond som placerar i riskfyllda högavkastande obligationer, så kallade high yield-obligationer. För att det ska lyckas krävs det dock att marknaderna är stabila eftersom high yield är ett segment där värdeförändringarna kan bli stora.

”Jag brukar säga till kunder att kom ihåg att det kallas junk bonds (Skräpobligationer). Man kan förlora mycket pengar på high yield om det går emot. Det är som 75 procent av risken i en aktiefond brukar vi säga. Det är ganska mycket risk”, säger Rosell.

”Sen finns det också en större likviditetsrisk. Om det inträffar en chock som driver upp räntorna eller kreditspreadarna kan en sådan fond få problem att hantera utflöden, eftersom kreditmarknaderna kan frysa så att det inte finns någon att sälja till. Då landar man ofta i att man måste sälja den bästa krediten för att parera utflöden. Så det man vill ha är en fond där förvaltaren har en stor del likvida tillgångar, så att inte utflöden i sig driver ytterligare underavkastning”, säger Rosell.

Ett flexibelt mandat nödvändigt enligt Ålandsbanken

I den här miljön, där räntorna och spreadarna är så nedtryckta att de i stort sett bara kan röra sig åt ett håll och där möjligheterna som finns är geografiskt utspridda, behöver man ett flexibelt mandat och en aktiv förvaltning för att kunna få avkastning från obligationsdelen av portföljen utan att öka risken, bedömer Ålandsbanken.

”Vår bedömning är att man behöver en förvaltare som har en hög grad av flexibilitet. Med det menar vi på räntesidan att ha en fond som kan gå kort räntemarknaden, det vill säga tjäna pengar när räntan går upp. Att ha en fond som kan gå kort kreditrisk om kreditspreadarna börjar gå upp. Och som kan vara väldigt aktiv i förvaltningen och ta hand om de här riskerna. Som kan skapa mervärde när det är på väg att gå emot”, säger Rosell.

Ålandsbanken Dynamisk ränta har ett globalt placeringsmandat och ett mandat att ha en duration mellan -5 till +10 år

Att placera i fonder innebär en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kaitalet.

Text: Ålandsbanken