Vad som har dominerat makrosommaren hittills är utsikterna för en stramare penningpolitik i USA och euroområdet. Detta efter att ECB-chefen Mario Draghi i slutet av juni bröt sommarstiltjen med att öppna för en justering av penningpolitiken i ett uttalande som tolkades som oväntat hökaktigt. Ordföranden indikerade vid ett anförande i Sintra att “vissa parametrar” i penningpolitiken kan komma att justeras, något som föranledde en kraftig euroförstärkning och stigande långräntor.
Samtidigt har vikande inflationsförväntningar hållit tillbaka vidare ränteuppgångar. Den amerikanska inflationen har sjunkit successivt de senaste månaderna och ligger en bra bit under centralbankens inflationsmål om 2 procent, vilket även konstaterades i Feds senaste penningpolitiska besked där man enligt bedömare antog en mjukare hållning till inflationen än vid mötet i juni. Samtidigt har ytterligare ledtrådar om ECB:s åtstramningsplaner uteblivit.
Men även om räntorna har fallit tillbaka något sedan Draghis oväntade utspel ligger den tyska och amerikanska tioåriga obligationsräntan 26 respektive 18 punkter högre än vid tiden strax före midsommar. Den svenska tioåringen har samtidigt tagit rygg på de internationella motsvarigheterna och har klättrat 28 punkter.
Euron stärktes som sagt avsevärt i slutet av juni och noteras fortfarande vid den starkaste nivån mot dollarn sedan början av 2015.
Svenskar som valt att spendera semestern utomlands har kunnat glädjas åt att den svenska kronan stärkts till den starkaste nivån på över ett år. Kronan har hämtat in hela 60 öre mot dollarn och strax över 20 öre mot euron sedan midsommar, där den senaste skjutsen kom från oväntat starka siffror över BNP-tillväxten i det andra kvartalet. Riksbanken gjorde vid mötet i början av juli bedömningen att det är mindre sannolikt med fler räntesänkningar, samtidigt som man upprepade beredskapen att vidta åtgärder vid behov.
|
Sillköp ingen bra idé i år
Börssommaren 2017 har hittills inte varit någon munter läsning. Det gamla börsordspråket “köpa till sillen och sälja till kräftorna” ser inte ut att stämma särskilt bra i år. Sedan torsdagen den 22 juni, när marknaden tog ledigt för att äta just sill, har OMXS30-index fallit med 5,6 procent. Också ute i Europa märks nedgångar, med minus 5,3 procent för det tyska DAX30 indexet. Däremot har det amerikanska S&P 500 indexet klättrat.
|
Vid en titt på utvecklingen för enskilda aktier på Stockholmsbörsens OMXS30-lista kan det konstateras att det som vanligt finns både vinnare och förlorare. Oftast ligger nya delårssiffror bakom de stora rörelserna, men i vissa fall kan det vara något helt annat som styr. Exempelvis kom AstraZeneca med en positiv delårsrapport, men aktien föll ändå som en sten efter negativa resultat i en viktig klinisk studie på ett av bolagets läkemedel som marknaden haft stora förväntningar på.
Nedan visas ett axplock av sommarens rörliga aktier på OMXS30-listan:
|