Finwire
Den amerikanska börsen tjuvstartade lättnadsrallyt samma dag som mellanårsvalet för att sedan fortsätta. Men vad betyder demokraternas nyvunna majoritet i representanthuset för marknaden? Utfallet blev ju som väntat. Finwire har gjort en genomgång.
Marknaden väntade med spänning in det amerikanska mellanårsvalet under tisdagen. Redan under valdagen tjuvstartade uppgången med 0,6 procent för S&P500 för att senare utlösas i ett lättnadsrally som handlade upp börsen 2,1 procent dagen efter.
Istället kom det att bli den amerikanska centralbanken Federal Reserve som satte sordi för ytterligare uppgång på marknaden under torsdagen genom att lämna räntan oförändrad och signalerade fortsatt för kommande räntehöjningar. Det breda indexet S&P500 stängde på minus 0,25 procent.
Vad betyder resultatet?
Trumps skattesänkningar och reformer blir sannolikt kvar på kort sikt trots att demokraterna vann representanthuset. Därför bör det inte innebära alltför stora implikationer för aktiemarknaden. Den bedömningen gjorde Blackrocks chefsstrateg Richard Turnill i en analys inför valet.
Skulle däremot republikanerna ha fått ha kvar majoriteten skulle räntemarknaden ha blivit mer påverkad. Detta eftersom fler skattesänkningar väntades komma vilket skulle ge ett större budgetunderskottet och resultera i emission av amerikanska statsobligationer som potentiellt skulle ge högre obligationsräntor, enligt Turnill. Oavsett vilket var Turnill positiv till aktiemarknaden och förespråkade en diversifierad portfölj av bolag med starka balansräkningar. Detta visade sig i att Blackrock behöll sin övervikt på amerikanska aktier.
Hur ser det statistiskt ut för USA-börsen i ett mellanårsval generellt och med en majoritet som går emot presidentens parti?
Historiskt sett brukar mellanårsval i USA innebära stora svängningar i marknaderna veckan innan. Efter valen brukar marknaderna lugna ner sig i och med minskad osäkerhet. Det säger nobelpristagaren Robert Schiller till CNBC. Enligt LPL Financial så har marknaden stigit mer än 10 procent i genomsnitt under återstående delen av valåret, detta på statistik sedan 1950. Han betonar dock att det kan vara annorlunda denna gång och att man inte bör använda sig av historiska utfall för bedömningar av hur börsen ska gå. Schiller har varnat för att denna historiskt långa tjurmarknaden uppvisar slående likheter med 1929 och jämför den nuvarande investeringsmiljön med det glada 20-talet, fritt översatt från “the roaring 20’s”.
“Marknaden riktar blickarna mot andra frågor”
Sedan andra världskriget har det hållits 18 mellanårsval i USA, och varje år efteråt har amerikanska S&P 500 stigit. I genomsnitt är uppgången 16 procent året efter mellanårsvalet, jämfört med 0 procent i snitt året före valet. Det skriver Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank i en analys.
Marknadsreaktionerna idag är små och investerarna riktar nu blickarna tillbaka till andra frågor som är viktigare för börsutvecklingen, som tillväxt, penningpolitik och den pågående rapportsäsongen.
Sedan Trump vann presidentvalet i november 2016 har amerikanska aktier stigit med 35 procent. De primära drivkrafterna bakom det är den synkroniserade återhämtningen i världskonjunkturen, skattereformen och USAs stora investeringar i infrastruktur. Inget av detta kommer att förändras i och med nattens valresultat. Danske Bank rekommenderar en liten övervikt i aktier.
“Oktober var en korrektion, ingen global riskaversion”
Erik Penser lutar sig mot den statistik som säger att det amerikanska börsåret vid mellanval brukar avsluta starkt. De är också övertygade om att den aktienedgång vi genomlevde i oktober i huvudsak är ett resultat av mellanårsvalet i USA och inte är en global riskaversion. Istället ska den ses som en korrektion, om än en stor och kraftig sådan.
“Börsen ökar mer efter ett val än annars”
S&P500 har ökat i genomsnitt 14,5 procent från slutet av augusti till slutet av mars året efter ett midterm-år, enligt analytiker Keith Parker på UBS. Ökningen dessa år har varit betydligt högre än alla andra år.
Septembermånaden innan medterm-valen går ofta dåligt på grund av osäkerhet, till skillnad från övriga år i genomsnitt. Historiskt brukar det gå bra i takt med att valdagen närmar sig och efteråt ökar det, oavsett valresultat, när osäkerheten minskar.
“Hög medianavskastning runt ett val”
Binky Chadha som är chefsstrateg på Deutsche Bank noterar att den tremånadersperiod som inleds månaden innan till två månader efter ett val har genererat en medianavkastning på 8 procent. I statistiken märks ett undantag, med en fyraprocentig nedgång 1978. I den nämnda statistiken ingår 21 valår.
“Blygsam uppgång efter majoritetsbyte”
Statistik som Fundstrat Global Advisors har sammanställt visar att den genomsnittliga uppgången är blygsamma 1,9 procent ett år efter att representanthuset bytt majoritet. Statistiken sträcker sig tillbaka till 1896. I de fall som majoriteten har bestått så var uppgången 16,8 procent, i median, ett år efter. Enligt statistik från Kensho som inte gör skillnad på om majoriteten behålls eller växlar så har S&P500-indexet sedan 1980 i genomsnitt ökat 0,95 procent en vecka efter valet, medan uppgången ökat till 2,1 procent efter fyra veckor. 12 veckor efter valet så har uppgången i genomsnitt varit 5,4 procent.
Rikard Jansson, Finwire
