Det här vill partierna göra för din plånbok

Det är snart val i Sverige och respektive riksdagsparti har en rad förslag som skulle kunna få påverkan på din plånbok.

I det senaste Kronor och miljoner i TV4:s Nyhetsmorgon pratade vi om partiernas förslag som skulle kunna få en inverkan på hushållens plånböcker.

Blir det ett plånboksval den här gången? Jag skulle säga att frågan om kriminaliteten och brottsligheten är valets stora fråga, men energikrisen kommer minst sagt också högt upp på agendan. Och det är en faktor som till mycket stor del påverkar våra plånböcker, eftersom hushållens elräkningar väntas bli skyhöga i vinter.

Partierna bråkar hejvilt om vad som orsakat energikrisen, om det är kriget eller tidigare förd energipolitik eller kanske både och. Men vad man är överens om är att man vill underlätta för hushållen, om än på olika sätt.

Så ska hushållens elkostnader sänkas

Både Moderaterna och Socialdemokraterna har föreslagit ett så kallat högkostnadsskydd. I varianten från S återbetalas de avgifter som betalats in till Svenska Kraftnät till konsumenterna. I Moderaternas förslag handlar det om ett tillfälligt högkostnadsskydd där staten går in och står för en majoritet av den överskjutande kostnaden en viss månad (vintermånaderna).

Andra partier, som L, SD och KD, vill sänka både skatten och momsen på el, tillfälligt eller permanent. Centerpartiet och Miljöpartiet, vill båda införa gröna avdrag, men Centerpartiet vill samtidigt med detta också sänka de nätavgifter som hushållen betalar. Vänsterpartiet vill införa vad de kallar “Sverigepriser”, där elmarknaden inom Sverige separeras från exportmarknaden så att elpriset sätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden.

Vilket förslag som ger mest i reda kronor är svårt att slå fast. Partierna gör egna räkneexempel som är svåra att jämföra med varandra. Sedan kan det ju finnas ideologiska skillnader där det primära inte är att minska hushållens utgifter, utan exempelvis istället få hushållen att ställa om till grönare alternativ.

Så ska hushållens drivmedelskostnader sänkas

Även drivmedelspriserna har skenat i Sverige, och också här har partierna olika lösningar på hur hushållens situation ska underlättas.

Framför allt är det reduktionsplikten partierna har förslag kring. Reduktionsplikten innebär att biodrivmedel måste blandas i bensin och diesel för att minska utsläppen. Priset på biodrivmedel har ökat kraftigt och därför finns förslag om att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå så att priset vid pump blir lägre. Redan idag har uppräkningen av reduktionsplikten pausats.

Alla partier utom Centerpartiet och Miljöpartiet vill på olika sätt se över reduktionsplikten. L, M, KD och SD vill även sänka skatten generellt på drivmedel, i vissa fall tillfälligt. Även Socialdemokraterna är för sänkt skatt, då man gjorde detta innan valet. C och MP vill sänka skatten på biodrivmedel.

Kan kompensationerna driva upp inflationen?

Inflationen i Sverige har skenat, och det är just el- och bensinpriser som ligger bakom. Man kan med fog ställa sig frågan om inte kompensationer och lättnader inte riskerar att spä på problemet med höga priser. Svaret är att det ju är en balansgång. Dels har ju hushållen det extremt tufft, och kommer få det ännu tuffare när vintern kommer, samtidigt som det här onekligen riskerar att spä på inflationen. Man kan säga som så att ur det perspektivet drar ju inte finanspolitik och penningpolitik åt samma håll. Stefan Ingves glädjs sannolikt inte åt att det är valår i år.

Hur blir det med a-kassan?

A-kassan förstärktes tillfälligt under pandemin, då maxersättningen per dag höjdes från 910 kronor per dag till 1 200 kronor per dag. Görs ingen förändring går denna förstärkning ut vid årskiftet och de ursprungliga nivåerna kommer att gälla. Men Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill göra denna förstärkning permanent.

Boendekostnaderna – ska politikerna gripa in?

Politikerna kan knappast rycka in och betala hushållens räntekostnader (man ska aldrig säga aldrig..!). Däremot kan poltikerna göra annat för att kapa hushållens bolånekostnader. Här är det främst det skärpta amorteringskravet som M. C, SD, L och KD vill slopa. Det skärpta kravet innebär att den som har ett lån som överstiger 4,5 gånger hushållets årliga bruttoinkomst ska amortera en procentenhet mer än det ursprungliga amorteringskravet. Om ett hushåll har ett lån som överstiger 450 procent av den årliga bruttoinkomsten och samtidigt har ett lån som uppgår till över 70 procent av bostadens värde, så ska 3 procent av lånet amorteras per år. Det står nu också klart att finansmarknadsminister Max Elger (S) har gett Finansinspektionen i uppdrag att utreda amorteringskravet. Det är en stor nyhet! Max Elger själv vill inte förekomma utredningen och vad den eventuellt kan mynna ut i, men ett slopat eller mildrat amorteringskrav skulle ha mycket stor betydelse för väldigt, väldigt mångas privatekonomi.

Ränteavdraget är däremot iskallt som politisk fråga. Det hettade till förra sommaren, när faktiskt samtliga partier förutom Moderaterna öppnade för ett nedtrappat ränteavdrag. Men nu är läget ett annat, med kraftigt stigande bolåneräntor och skyhöga elpriser. Nu anses inte läget vara det rätta att börja trappa ned ränteavdraget, och därför är det bara Vänsterpartiet kvar som fortfarande vill detta. Vänsterpartiet vill också införa en statlig fastighetsskatt. Socialdemokraterna har sagt att man inte vill införa en statlig fastighetsskatt, men vill samtidigt – som Magdalena Andersson uttryckte det i Sveriges Radio Ekots partiledarutfrågning – inte sätta upp några “röda linjer” innan valet. Idag betalar villaägare som bekant en kommunal fastighetsavgift, där maxtaket ligger på 8 524 kronor.

Kommer valet påverka ekonomin eller börsen?

Det heter ofta att börsen ogillar osäkerhet, och vi kommer oavsett vilket block som vinner att ha ett osäkert parlamentariskt läge, vilket för övrigt gör att man nog bör ta respektive partis löften med en nypa salt. Det är nog klokt att snarare se löften som ambitioner i förhandlingarna efter valet. Men att vi har ett parlamentariskt osäkert läge är vi numera vana vid. Svenska statsfinanser är goda, och börsen har betydligt mer angelägna händelser att hantera, så som den amerikanska centralbankens agerande. Däremot kan svensk politik, om den hamnar allt för mycket i otakt med Riksbankens förda politik, bidra till att finanspolitik och penningpolitik drar åt olika håll. I så fall kan inflationen späs på. Det kan ge en lägre elräkning, men kan draget till sin spets istället ge en ännu högre bolåneränta (om Riksbanken måste strama åt ännu mer).

En viktig plånboksfråga inför valet är givetvis också¨ISK. I vår värld förtjänar den frågan givetvis ett eget kapitel. Jag har träffat riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner för att ställa frågan om hur de ser på ISK.