Frida Bratt
Elpriser som stiger, räntehöjningar, pensionshöjning – och så förstås riksdagsvalet. Det finns några datum kommande månader som är extra viktiga att hålla koll på för din plånbok.
Om det här pratade jag i TV4:s Nyhetsmorgon i veckan. Hela inslaget hittar du här.
Här är datumen att hålla extra koll på i höst.
14 september: Inflationssiffra från SCB
I ropet under sommaren och inför hösten har förstås inflationen. I förra veckan kom inflationsstatistik för juli månad, vilken visade att inflationen fallit tillbaka från 8,5 procent i juni till 8 procent i juli.
Att inflationen föll är förstås positivt, men rensar man bort siffran från priserna på el och bensin så fortsätter faktiskt inflationen upp. Och det är dessvärre dåliga nyheter. För det är ju spridningseffekterna från energipriserna till andra sektorer, de så kallade andrahandseffekterna, som Riksbanken kan påverka. Livsmedelspriserna fortsätter dessvärre upp, och snart går vi in i en kallare säsong. Då åker efterfrågan på el. och risken finns att elpriserna då stiger betydligt. Det lär bli en tuff höst för hushållen.
Hur tufft det blir kanske vi får se svart på vitt redan den 14 september, då vi får SCB:s inflationssiffra för augusti månad. Då vet vi om inflationen fortsätter ned. Helst, ur Riksbankens perspektiv, ska den vända ned även om man räknar bort energipriser. Det här kan bli en avgörande siffra för Riksbankens penningpolitiska möte i september.
20 september: Riksbanken höjer räntan igen
Inflationssiffran för juli gav alltså inte Riksbanken någon anledning att ropa hej. Augustisiffran lär få stor betydelse hur Riksbanken agerar den 20 september, och den siffran kommer bara några dagar före direktionens möte. I korten ligger en trippelhöjning på 75 punkter. Det är min gissning, även om det finns gissningar på både 50 och 100 punkter. Diskussionen om en höjning med en hel procentenhet (100 punkter) lever säkerligen vidare efter julis inflationssiffra, och lär bara tas död på om augustisiffran visar på en vändning exklusive energipriser.
Oavsett behöver man som bolåntagare vara beredd på att räntan höjs kraftigt i september, och att de rörliga bolåneräntorna kommer att hänga med i linje med den höjningen. Dessutom stannar det ju inte där, utan Riksbanken fortsätter sannolikt att höja räntan även vid novembermötet. Många hushåll lär behöva prioritera i ekonomin. Att många redan gör det syns för övrigt i den konjunkturrapport som Konjunkturinstitutet släppte nyligen, där man konstaterar att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur, och att anledningen till det är minskad konsumtion från pressade hushåll.
Något som är viktigt i det här läget, viktigare än på många år, är att vara en medveten, aktiv och lite kritisk bolånetagare. För risken finns nu att flera banker passar på att höja sina bolåneräntor mer än vad som egentligen är befogat. Vi ser hur marknadsräntorna har fallit tillbaka den senaste tiden, främst på grund av förväntningar om en inbromsning i Federal Reserves räntehöjarrace. Men bankerna har generellt sett inte svarat med att sänka räntorna på längre bindningstider.
Här gäller det att vara en stenhård förhandlare. Ställ banker mot varandra och byt bank om nödvändigt. Snitträntorna ligger nu kring 2 procent. Är du en bolånekund som är stabil med god ekonomi, låg belåningsgrad men ändå ett stort lån – ja, du bör du få en bättre ränta än snittet.
21 september: Fed höjer räntan igen
Jo, visst är det så att marknaden redan handlar på det faktum att den amerikanska centralbankens räntehöjningar bromsas in – och att räntan rentav kommer sänkas 2023. Hur det blir med den saken vet vi ännu inte. Men anledningen till rallyt på börsen i juli var definitivt att allt fler nu ser “peak inflation”, det vill säga att inflationen toppat för den här gången. Läs mer om börsrallyt är uthålligt eller inte här.
Dessa optimister fick vatten på sin kvarn när den amerikanska inflationssiffran för juli kom, som visserligen visade på en fortsatt hög inflation men ändå en inbromsning.
Dock är det som sagt fortfarande så att inflationen är hög, vilket gör att flera räntehöjningar väntar under hösten. En trippelhöjning med 75 punkter i september är inte osannolik. Hur Fed agerar sätter tonen för hela det globala börshumöret. Och just nu har opitmisterna scenariot med inbromsade räntehöjningar vid årets slut framför ögonen.
Elpriserna
Att situationen med höga elpriser kommer bli stentuff för många svenskar vet vi redan. Priserna är redan höga, och då har hösten inte ens börjat. Under sommaren lider vi inte så mycket av höga elpriser, men när det blir allt kyligare ute ökar behovet av att värma upp våra bostäder. Och det är då elräkningen drar iväg. Eftersom situationen är så osäker blir det också allt svårare att binda elpriset. En del elhandelsbolag erbjuder inte ens bundet pris längre – risken på nedsidan är för stor. Och de som erbjuder bundet avtal och därmed tar över risken från konsumenten vill kompensera sig för detta. Det gör att det knappast är på attraktiva nivåer du kan hitta ett bundet elpris just nu. I södra Sverige kostar ett ettårigt avtal omkring 3,50 kronor per kWh – inte en särskilt attraktiv nivå.
Det man som konsument kan göra är att se över sin konsumtion. Vad kan man dra in på? Kan temperaturen till hösten vara lägre i vissa utrymnmen? Täta fönster och listar för att undvika att värme sipprar ut i höst. Hur ser uppvärmingssystemet ut? Kan det vara läge för en investering i exempelvis solkceller eller annat? Mycket lär handla om att energieffektivisera kommande år.
6 augusti: Högre garantipension
Den som loggar in på Pensionsmyndigheten den 6 augusti kan se sitt utbetalningsbesked för inkomstpensionen och där se om hen är berättigad till höjd pension. Enligt beslut från riksdagen i juli, efter en minst sagt infekterad pensionsstrid, så ska garantipensionen höjas med som mest 1 000 kronor i månaden. Dessutom höjs bostadstillägget med 300 kronor för ensamstående och 150 kronor för sammanboende.
11 september: Riksdagsval
Plånboksfrågorna i valet är många. De två block som har utkristalliserat sig tycker mycket olika om viktiga frågor som skatterna, bidragen, pensoonerna och energifrågans lösning. Men kom ihåg att det är en ganska bräcklig politisk grund. Det block som vinner kommer behöva kompromissa sinsemellan, vilket gör att det – som statsminister Magdalena Andersson konstaterat – det blir svårt att tala om vallöften. “Valambitioner” vore ett bättre ord. Ta alltså inte partiernas löften för din plånbok som just löften, utan mer som en signal om vad ungefär de hoppas kunna genomföra.
/Frida
