Nordnet
Är det inte Grekland så är det Brexit, Ukraina, oljepriset eller Kina som får världens investerare att reagera. Och så Donald Trump på det. Senaste åren har det varit många omvärldsfaktorer som har skapat nervositet och oro på världens börser. Under Nordnet Live intervjuade vi fyra experter som med olika infallsvinklar gav sina tankar om börs och investeringar.
Stockholmsbörsen – världens bästa börs!
Lauri Rosendahl, Vd Nasdaq Stockholm beskrev bl a en studie genomförd av Credit Suisse som visar att Stockholmsbörsen är världens bästa börs baserat på 50 års historik med en realavkastning efter inflation om 8,7 %, Helsingforsbörsen kom tvåa på 8,6 % och Köpenhamn på plats nr fyra. Det talar verkligen för vilket fantastiskt ekosystem vi har här i Norden för kapitaliseringar och börsen.
Nyintroduktioner
Lauri påpekade att det varit väldigt många börsintroduktioner under 2016 och att det nu inför 2017 också ser väldigt positivt ut. Nasdaq har genomfört en studie som visar den aggregerade avkastningen vid alla nyintroduktioner åren 2014-16, där om du investerat lika mycket kapital i varje uppnått en avkastning om 27,6 % medan generalindex endast presterade 13,4 %. Dock med förbehållet att investeringen sker på börsen dag 1 efter introduktionen. Väldigt relevant statistik för den som är intresserad av att investera i nyintroduktioner.
Konsensus kring högkonjunktur
Ur ett makroperspektiv så var konsensus att vi nu befinner oss i högkonjunktur och nära en konjunkturtopp, men åsikterna gick isär om hur länge det kan komma att hålla i sig. Albert, Aktiechef på Ålandsbanken beskrev hur börsen stigit i 8 år, att den globala ekonomin är mogen med tilltagande inflation och marknadsräntor, och att de i och med detta de kommande tre åren ser risk för en sättning i marknaden med ökad volatilitet.
Trump
Albert tror att Trump får problem att driva igenom sin politik och tycker att börsen varit för optimistiska kring Trumps möjligheter här. Lauri beskrev hur den politiska oron innehåller mycket förväntningar och nervositet, och att vissa val i Europa under 2017 blir kritiska för hur vi ska se på både Brexit, EU och Eurons framtid. I det stora hela var experterna eniga kring att Europa och Norden med Sverige var mer intressanta som marknader i jämförelse till USA som upplevt en stark dollarkurs senaste åren och tilltagande värderingar.
Hållbarhet på agendan
Filippa Bergin, Hållbarhetschef på SPP tog ansatsen att hållbarhet spelar en central roll i dagens börsklimat. Det handlar ju om alla de villkor våra företag har för att skapa värde till investerare och till samhället i stort. Att Trump är en risk, absolut, men de globala ekonomiska styrmedlen är väldigt starka och det här skiftet till en grön ekonomi vi nu ser tror inte Filippa att Trump kan motverka i någon egentlig utsträckning, utöver att skapa osäkerhet och viss volatilitet i skiftet.
Kina ny klimatledare
Nyligen valde Kina att ej fortgå med bygget av 120 kolkraftverk för att istället fokusera på förnyelsebar energi. För att demonstrera Kinesernas påverkan så motsvarar de här kolkraftverken ungefär hela Tysklands energiuttag från kol. Det här kommer i kölvattnet av att solenergi nu blivit billigare än fossila bränslen, och Filippa ser här möjligheter inom flera olika branscher såsom förnyelsebar energi, batterilagring, energieffektivitet m fl.
Intresset från privatsparare växer sig allt starkare
Gunilla Nyström, Vd AMF Fonder fortsätter med att beskriva hur det främst är de stora institutionerna som driver på utvecklingen, men att intresset från privatsparare växer sig allt starkare.
Frågan är onekligen högt upp på mångas agenda, och kring hållbarhet i förvaltningen kan du finna mer information hos respektive bolag, på Hållbarhetsprofilen.se som enkelt och överskådligt beskriver hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning, eller genom fondernas individuella hållbarhetsbetyg via Morningstar.
Avgiftsdebatten
Med en avgiftsdebatt som är ständigt aktuell, särskilt med tanke på senaste tidens debatt kring PPM-systemet och aktörer såsom Allra där avgiftsuttaget varit en central del av kritiken, så slog Gunilla också ett slag för låga fondavgifter och dess betydelse för ett långsiktigt hållbart sparande. Hon menar på att sparare här har en möjlighet att via t ex AMF äga aktivt förvaltade fonder till avgifter som nästan är i linje med passiv förvaltning, men vilka fortfarande därmed ger möjlighet till överavkastning. En diskussion som delvis härrör från statistik som visar på aktiva förvaltares problem att över tid slå sitt jämförelseindex och behovet av att försöka täcka den normalt sett högre avgiften med avkastning, en situation som kan anses öka vissa förvaltares risktagande. En relevant tankeställare och något att reflektera över vid ett långsiktigt sparande.
