Den senaste tiden har varit nyhetsintensiv när det kommer till nödgodkännanden av vaccin mot covid-19, med mycket marknadsfokus på uttalanden och ageranden från såväl ledande läkemedelsmyndigheter som regeringar och deras vaccinsamordnare.
Enligt den senaste uppdateringen är i dagsläget 61 stycken vaccin mot covid-19 under klinisk utveckling, alltså testas på människor. Det är dock först nu som en del vaccin erhåller nödgodkännanden av viktiga läkemedelsmyndigheter runt om i världen, efter stora registreringsgrundande fas 3-studier.
Vid ett nödgodkännande är trösklarna för att komma in på marknaden naturligt lägre. Huvudfrågan är att väga fördelarna mot nackdelarna med att börja ge dessa vaccin till medborgare, givet den tillgängliga data som finns. Frågor som längre immunskydd och uppföljningsdata är fortsatt aktuella och exempelvis FDA vill se att den ansvariga utvecklaren har planer på fortsatta studier efter godkännandet.
Ryska sputnik först ut…
Det ska nämnas att Ryssland var tidigt ute och godkände deras ledande vaccin mot covid-19, Sputnik V, redan i augusti. Detta efter slutförda fas 1- och 2-studier. I oktober godkändes det andra ryska vaccinet vid namn EpiVacCorona, vars effektivitet är okänd för utomstående.
…följt av Pfizers och Biontechs vaccin
I början av december har flera västerländska länder valt att godkända Pfizer och Biontechs vaccin. Storbritannien meddelade häromdagen att man har redan vaccinerat över 130 000 personer under coronavaccinets första vecka i landet.
Omröstning om Modernas vaccin
Läkemedelsmyndigheten FDA som anses vara en global auktoritet har nyligen utfärdat ett nödgodkännande för samma vaccin. Efter att ha vägt fördelarna mot nackdelarna med ett godkännande valde FDA:s expertpanel att rekommendera coronavaccinet. Den 17 december skulle expertpanelen rösta om Modernas vaccin som också noterats för en imponerande effektivitet och säkerhetsprofil.
På EU-håll har det inte gått riktigt lika fort. Europeiska läkemedelsmyndighetens panel CHMP beslutade dock om att insätta ett extramöte den 21 december för att ta ett beslut om Pfizer och Biontechs coronavaccinskandidat BNT162b2. Utvärderingen ska ske så snabbt som möjligt.
Svensk vaccinstart 27 december
Ett godkännande skulle innebära att man kan börja leverera vaccin till europeiska länder. På nordiskt håll har man försäkrat sina befolkningar om snabba vaccinationer i samband med att de första leveranserna under slutet av denna månad. Den svenska vaccineringen mot coronaviruset kommer att starta den 27:e eller möjligtvis den 26 december, sade Sveriges vaccinsamordnare så sent som idag. Många länder verkar inställda på att EMA kommer att utfärda ett godkännande.
På börsen har effekten från dessa coronavaccinnyheter med tiden mattats av. OMXS30 som inrymmer de största svenska börsbolagen har sedan slutet av november handlats i en svagt nedåtgående trend, med lägre volatilitet jämfört med oktober och november. Nyheternas effekter på så kallade coronavinnaraktier har också avtagit. Det brukar sägas att börsen är framåtblickande.
Brittiskt beslut om Astra Zenecas vaccin väntas
Det råder samtidigt tvivel i marknaden om Astra Zenecas coronavaccinkandidat tillsammans med Oxfords universitet, vilket avspeglar sig i kursutvecklingen. Det senaste studieresultatet för deras kandidat kallades under förra månaden för förskönade. Detta av analysfirman SVB, som har svårt att se att det kommer godkännas i USA. Bolaget har själva aviserat ytterligare en studie, som inte behöver vara lika stor. Den brittiska läkemedelsmyndigheten väntas ta beslut om Astra Zenecas coronavaccin inom några veckor.
Även om läget är dystert har lovande läkemedelsforskning nu börjat cirkuleras i samhällen, och fungerande vaccin ses som en viktig nyckelbit för att stävja coronapandemin.